Barns och ungdomars livsvillkor, hälsa och ohälsa, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska

Förkunskapskrav

• Sjuksköterskeexamen 180 hp inklusive examensarbete på fördjupningsnivå 15 hp
• Legitimation som sjuksköterska
• 12 månaders yrkeslivserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter avlagd examen
• Godkänd svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på grundnivå

eller

• Sjuksköterskeexamen 90-180 hp
• Legitimation som sjuksköterska
• Godkänd vetenskaplig metod på grundnivå 15 hp
• 24 månaders yrkeslivserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter avlagd examen
• Godkänd svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på grundnivå

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• förklara vanligt förekommande hälsoproblem inom barnhälsovård (BHV) och elevhälsa,
• förklara principerna för förebyggande och hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar ur ett samhällsperspektiv,
• förklara och motivera hälsopedagogiska metoder i mötet med barn, ungdomar och närstående i hälsofrämjande och förebyggande egenvård och
• förklara lagar, författningar och konventioner relevanta inom BHV och elevhälsans medicinska insats (EMI), samt barnhälsovårdsprogrammet och riktlinjer och mål för EMI.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• värdera och tillämpa teoretiska kunskaper för att arbeta självständigt och interprofessionellt inom BHV och EMI
• verka för en hållbar utveckling inom BHV och EMI
• bedöma vaccinationsbehovet och motivera vaccinationer av barn och ungdomar enligt det nationella vaccinationsprogrammet och
• bedöma och värdera läkemedelsbehandling för barn och ungdomar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Analysera och värdera betydelsen av livsvillkor och levnadsvanor under barn- och ungdomsåren för individens framtida hälsa,
• förklara och värdera betydelsen av familjecentrerad vård i möten med barn, ungdomar och närstående, samt ur ett intersektionalitetsperspektiv,
• självständigt analysera och värdera forskningsresultat inom hälso− och sjukvård för barn och ungdomar och
• identifiera och utvärdera sina egna kunskaper, sin egen empatiska förmåga, egna prestationer och samarbete samt identifiera behovet av fortsatt kompetensutveckling inom barnhälsovård och elevhälsa.

Kursinnehåll

Kursen ger förutsättningar för arbete framför allt inom barnhälsovård och elevhälsans medicinska insatser.

• Barn och ungdomars utveckling samt utvecklingspsykologi
• BHV:s och EMI:s hälsofrämjande, preventiva och stödjande arbete
• Vanligt förekommande hälsoproblem inom barnhälsovård och EMI, samt viktiga sjukdomar i barn- och ungdomsåren,
• Betydelsen av barn och ungdomars närings-, aktivitets- och sömnbehov
• Hälsopedagogiska metoder
• Telefonrådgivning
• Etiska frågeställningar rörande barn- och ungdom
• FN:s barnkonvention, lagar och författningar inom området
• Nationella vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar
• Interprofessionell samverkan
• Läkemedelshantering för barn och ungdomar

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter kan t.ex. arbeta tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. I undervisningen på denna kurs tillämpas olika arbetsformer såsom arbete i basgrupp, föreläsningar, färdighetsträning och seminarier.

Examination

Aktivt deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Med aktivt deltagande menas att studenten bidrar med arbete, inspel och /eller egna reflektioner med relevans för uppgiften. Obligatoriska moment är basgruppsarbete och seminarier.

Kursen examineras i form av individuell skriftlig salstentamen. Salstentamen får skrivas ett obegränsat antal gånger, av de studenter som inte uppnått godkänt resultat. 

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Anmälan till examination/tentamen

Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Omexamination

Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. 

Examination för studenter med funktionsnedsättning

Om LiU:s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. 

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. 

Byte av examinator

Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Betygsskala

Kurslitteratur

Litteraturlista fastställs senast två månader före kursstart av programutskottet för barnmorske- och specialistsjuksköterskeprogrammen. Obligatorisk kurslitteratur finns ej.

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på sådant sätt att kunskaper om kön, könsidentitet/uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder uppmärksammas, synliggörs och kommuniceras i utbildningen.

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom/ i anslutning till de två terminer som följer, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Om det finns synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Institution