Fysioterapi, folkhälsa och arbetsrelaterad ohälsa, 24.0 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Fysioterapeutprogrammet

Särskild information

Kursen utgör del av termin 5 på fysioterapeutprogrammet. Fysioterapi, arbete och folkhälsa är centrala teman genom hela kursen. Kursen innehåller en fördjupning av undersöknings- och behandlingsmetoder vid funktionsnedsättningar i rörelseorganen. Folkhälsa studeras med tonvikt på förståelse för hur olika individ- och samhällsfaktorer påverkar vår hälsa. 

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs godkänt betyg från kursen Fysioterapi som medicinsk behandling vid funktionsnedsättning, 30 högskolepoäng (termin 3) samt godkänt basgruppsarbete och verksamhetsförlagd utbildning från kursen Fysioterapi som medicinsk behandling vid funktionsnedsättning och funktionshinder, 30 högskolepoäng (termin 4).

 Dessutom krävs att förkunskapskraven till föregående kurser är uppfyllda enligt utbildningsplanen.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Förklara etiologi, patofysiologi och symtombild vid funktionsnedsättningar i rörelseorganen, med särskilt fokus på motions-, idrotts- och belastningsrelaterade skador och besvär,
• förklara etiologi och symtombild vid stressrelaterad ohälsa,
• förklara hur psykologiska och sociala faktorer samverkar med smärtfysiologiska mekanismer för uppkomst och upplevelse av smärta,
• på en övergripande nivå förklara de olika delarna i kunskapsområdet försäkringsmedicin,
• förklara hur arbetsförmåga kan bedömas och redogöra för rehabiliteringsprocessen vid återgång till arbete samt beskriva fysioterapeutens roll i samarbetet med andra rehabiliteringsaktörer,
• förklara faktorer, på individ-, grupp- och systemnivå, som påverkar resultatet när förbättringsarbete genomförs,
• beskriva hållbar utveckling och kulturell kompetens samt dess betydelse vid fysioterapeutisk professionsutövning.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Självständigt utföra en fysioterapeutisk undersökning och bedömning samt tillämpa relevanta åtgärder och utvärderingsmetoder vid funktionsnedsättningar i rörelseorganen,
• självständigt tillämpa ett kliniskt resonemang vid fysioterapeutisk bedömning, åtgärd och utvärdering utifrån evidens och beprövad erfarenhet,
• analysera och bedöma smärtproblematik vid handläggning av patienter med akut och långvarig smärta,
• tillämpa kunskaper om motivation och drivkrafter bakom människans beteende samt förmåga till beteendeförändring vid fysioterapeutisk bedömning, behandling och prevention,
• analysera och bedöma hur belastning, aktivitet och miljö påverkar rörelseorganen ur ett biopsykosocialt perspektiv samt föreslå åtgärder och möjlig implementering,
• samtala om sexuell hälsa och sexuell funktion utifrån ett professionellt förhållningssätt i patientmötet,
• förklara individ- och samhällsfaktorer som påverkar hälsan i befolkningen samt olika aktörers betydelse för folkhälsan,
• självständigt redogöra för bedömning, åtgärder och behandlingsresultat relaterat till rörelseorganen med berörda parter samt i enlighet med relevanta lagar och regler dokumentera dessa,
• tillämpa metoder och interprofessionellt lärande i förbättringsarbete.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Förklara hur fysisk aktivitet/inaktivitet, fysisk träning samt övriga levnadsvanor påverkar hälsan och tillämpa detta tillsammans med ett hälsofrämjande förhållningssätt vid fysioterapeutisk prevention och behandling,
• förklara hur lagar och förordningar styr verksamheter inom vilka fysioterapeuter är verksamma,
• värdera egen förmåga att tillämpa ergonomiska principer, arbetsteknik och handlag utifrån biomekaniska aspekter och patientsäkerhet,
• reflektera över hälsa på såväl individ-, grupp- som samhällsnivå ur ett lika behandlingsperspektiv,
• visa respekt för patienters egenvärde och integritet samt kommunicera utifrån ett professionellt förhållningssätt,
• värdera sin förmåga att tillämpa lärandeteorier och modeller vid information och undervisning på individ- och gruppnivå,
• värdera kommunikationsmönster och lärande i en interprofessionell arbetsgrupp vid förbättringsarbete.

Kursinnehåll

Kursens innehåll omfattar ämnesområdena fysioterapi (16 hp), medicinsk vetenskap (3 hp) samt samhälls− och beteendevetenskap (5 hp).

I denna kurs ingår ett interprofessionellt moment: ”Kvalitet och lärande i arbetslivet (3 hp)”.

Ämnesområdena studeras integrerat utifrån ett medicinskt perspektiv och med följande huvudsakliga innehåll:

• differentialdiagnostik vid muskuloskeletala sjukdomar och skador
• motions-, idrotts- och belastningsrelaterade skador och besvär
• ergonomi
• biomekanik
• fysisk aktivitet som medicinsk behandling samt prevention vid sjukdom och skada
• biopsykosocialt förhållningssätt vid bedömning och behandling av funktionsnedsättning och smärta
• riskfaktorer för sjukfrånvaro, konsekvenser av att vara sjukskriven, faktorer som hindrar respektive främjar återgång i arbete samt sjukskrivningspraxis
• bedömning av arbetsförmåga
• arbetsmiljökunskap
• biopsykosociala aspekter på stress
• levnadsvanor med särskilt fokus på otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor, riskbruk av alkohol och tobak, stress och sömnstörningar
• sexologi
• teorier om lärande, motivation, följsamhet och beteendeförändring
• folkhälsoarbete, prevention och hälsopromotion
• evidensbaserad hälso- och sjukvård
• patientsäkerhet och kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvård

I denna kurs ingår även verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Medicinska fakultetens utbildningar samverkar under utbildningstiden i återkommande interprofessionella moment.  Interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Denna arbetsform stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens, samt förbereder studenten för interprofessionellt lagarbete och samverkan i den kommande yrkesutövningen.

I undervisningen på denna kurs utnyttjas arbetsformer såsom föreläsningar, färdighetsträningar, studieuppgifter, seminarier, basgruppsarbete och verksamhetsförlagd utbildning.

Examination

Deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Obligatoriska moment är basgruppsarbete, seminarier, studieuppgifter och verksamhetsförlagd utbildning. Kursen examineras fortlöpande genom bedömning av individuella prestationer vid obligatoriska moment samt i form av individuell portfolio, individuell skriftlig salstentamen och individuell muntlig praktisk tentamen.

Skriftlig individuell salstentamen, studieuppgifter och seminarier får examineras obegränsat antal gånger, av de studenter som inte uppnått godkänt resultat.

Verksamhetsförlagd utbildning och muntlig praktisk tentamen är så kallade resurskrävande examinationer och får genomföras maximalt två respektive fem gånger. 

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Anmälan till examination/tentamen

Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Omexamination

Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination.

Detta gäller även bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Tidpunkt bestäms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare, handledare och/eller VFU-plats finns att tillgå. 

Examination för studenter med funktionsnedsättning

Om LiU:s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Byte av examinator

Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Avbrytande av VFU

En student kan komma att få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid och bli underkänd om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet riskerar att skada en person i verksamheten, t.ex. elev, patient eller motsvarande. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs för att inte riskera att skada en annan person. En student har rätt till maximalt två sådana kontrolltillfällen.

Under förutsättning att det finns tillräckligt underlag för bedömning av studentens prestationer under verksamhetsförlagd utbildning i relation till kursens mål får betyg sättas även om studenten har varit delvis frånvarande från den verksamhetsförlagda utbildningen eller avbrutit den i förtid.

Betygsskala

Kurslitteratur

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig och vid behov till utbildningsnämnden på grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på sådant sätt att kunskaper om kön, könsidentitet/uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder uppmärksammas, synliggörs och kommuniceras i utbildningen.

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom/i anslutning till de två terminer som följer, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Institution