Klinisk medicin 5, 30 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Läkarprogrammet

Särskild information

Kursen utgör läkarprogrammets elfte kurs. Kursen ges på en av följande huvudstudieorter: Jönköping, Kalmar, Linköping eller Norrköping. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning, som kan vara förlagd till annan ort än ovanstående, vilket kan ge resekostnader för studenten. Verksamhetsförlagd utbildning kan även förläggas under kvällar, nätter och helger. För uppfyllande av lärandemålen och för att adekvat bedömning av verksamhetsförlagd utbildning ska kunna göras behövs i regel aktivt deltagande under minst 30 timmar per vecka. I denna kurs ingår ett interprofessionellt moment; ”Kvalitet och lärande i arbetslivet” (3 hp). Förväntade förkunskaper avseende detta moment är metoder och verktyg i förbättringsarbete.

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs godkänd kurs Klinisk medicin 3, 30 hp samt godkända obligatoriska moment på kursen Klinisk medicin 4. Dessutom krävs att förkunskapskraven till föregående kurser är uppfyllda enligt utbildningsplanen.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• identifiera och analysera riskfaktorer hos enskilda individer för uppkomst av sjukdomsyttringar och skador vid vanliga tillstånd aktuella inom akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin och föreslå preventiva åtgärder,
• redogöra för symtom, undersökningsfynd och sjukdomsförlopp utifrån normalfysiologiska och patofysiologiska mekanismer gällande vanliga sjukdomar och tillstånd inom akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin,
• redogöra för hur risk-nytta-balansen för en läkemedelsbehandling förändras med stigande ålder utifrån kunskaper om förändrad farmakokinetik och farmakodynamik,
• redogöra för och analysera det egna arbetssättet baserat på patientcentrerade konsultationer och kliniskt epidemiologiska resonemang,
• analysera och förklara hur en individs helhetssituation och behov i relation till vårdens möjligheter och förutsättningar kan påverka vårdens innehåll avseende såväl genomförda som uteblivna insatser, samt upphörande av insatser,
• redogöra för sjukvårdens och rättsmedicinens roller i samband med oklara dödsfall, samt redogöra för i sammanhanget tillämpliga lagar och förordningar,
• redogöra för lagstiftningen om rättsintyg,
• redogöra för basal skadelära och uppkomstmekanismer för vanliga skadetyper,
• redogöra för samhällets och sjukvårdens krisberedskap ur ett medicinskt perspektiv,
• redogöra för olika typer av katastrofscenarier i såväl Sverige som i andra länder och vilka de övergripande medicinska konsekvenserna av dessa kan vara,
• redogöra för hur arbetssättet för läkare påverkas i situationer där de medicinska behoven påtagligt överstiger befintliga resurser och principerna för akuta prioriteringar i sådana situationer,
• redogöra för principer för sjukvårdsorganisationers upprätthållande av verksamhet under varierande förutsättningar,
• redogöra för principer för sjukvårdsorganisationers hållbarhet,
• redogöra för läkarens roll som intygsgivare och
• förklara faktorer, på individ-, grupp- och systemnivå, som påverkar resultatet när förbättringsarbete genomförs.

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• självständigt genomföra konsultation och fysikaliskt status anpassat till frågeställning och situation, beträffande vanliga sjukdomar, tillstånd och skador inom akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin,
• värdera symtom, fynd och undersökningsresultat samt föreslå diagnostiska och terapeutiska åtgärder beträffande vanliga sjukdomar, tillstånd och skador inom akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin,
• producera en med avseende på situationen relevant patientjournal med ett diagnostiskt och terapeutiskt resonemang vid vanliga tillstånd inom akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin,
• tillämpa helhetssyn genom att integrera organspecifika och generella medicinska kunskaper med sociokulturella, relationella och psykologiska faktorer vid bedömning och handläggning av patienter i akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin,
• tillämpa ett adekvat arbetssätt, individuellt och i team, baserat på patientcentrerade konsultationer och kliniskt epidemiologiska resonemang och anpassa arbetssättet utifrån var i vårdorganisationen arbetet utförs,
• genomföra och dokumentera en fördjupad läkemedelsgenomgång,
• identifiera, analysera, värdera och dokumentera skador till följd av våld/fysiskt trauma,
• självständigt hantera dödsfall inom och utom sjukvården,
• identifiera och analysera etiska problem i klinisk verksamhet och visa beredskap att handla och
• tillämpa metoder och interprofessionellt lärande i förbättringsarbete. 
   

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• reflektera kring ansvaret för patientens samlade läkemedelslista utifrån olika roller i sjukvården,
• värdera betydelsen av patientens delaktighet i vården och reflektera kring betydelsen av patientens egna hälsoprioriteringar i samband med stigande ålder,
• reflektera över och värdera behovet av anpassning av det egna arbetssättet utifrån var i vården arbetet utförs och utifrån de resurser som finns till förfogande,
• reflektera över och värdera den egna säkerheten/arbetsmiljön,
• identifiera, analysera, värdera och reflektera kring skador till följd av våld/fysiskt trauma,
• värdera och reflektera kring information och fynd vid dödsfall inom och utom sjukvården,
• reflektera över läkarens roll i hälso- och sjukvårdens kvalitets- och säkerhetsarbete,
• reflektera över läkarens möjligheter att i mötet med patienter hantera och bemöta klagomål och missnöje,
• reflektera över användning av verktyg för prevention och hälsofrämjande möten inklusive läkarens roll i detta,
• värdera användningen av välfärdsteknologi,
• reflektera över förutsättningarna för en terapeutisk allians med patienterna när mötet sker via digitala verktyg och
• värdera kommunikationsmönster och lärande i en interprofessionell arbetsgrupp vid förbättringsarbete.

Kursinnehåll

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) genomförs inom akutsjukvård, allmänmedicin, samt inom geriatrisk vård och hemsjukvård. I kursen ingår det interprofessionella momentet ”Kvalitet och lärande i arbetslivet”, som tar upp patientsäkerhet och kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvård.

Undervisningen avseende teori och färdigheter, utöver VFU och interprofessionellt moment, bedrivs inom ramen för två av läkarprogrammets teman och innehåller:

Generalist

• Diagnostik, värdering, behandling, behandlingskomplikationer, uppföljning och prevention av tillstånd, symtom och sjukdomar inom akutsjukvård, allmänmedicin, geriatrik och palliativ medicin
• översikt av rättsmedicin och katastrofmedicin och hur dessa kopplas till övriga medicinska verksamheter och den enskilde läkarens roll och funktion

Professionell utveckling

• Välfärdsteknologi (i patienternas hem)
• digitala vårdmöten
• hälsofrämjande möten och svåra möten
• medicinsk juridik – intyg
• kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
• etisk analys

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Medicinska fakultetens utbildningar samverkar under utbildningstiden i återkommande interprofessionella moment.  Interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Denna arbetsform stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens, samt förbereder studenten för interprofessionellt lagarbete och samverkan i den kommande yrkesutövningen.

I undervisningen på denna kurs tillämpas olika arbetsformer såsom grupparbete, föreläsningar, demonstrationer, seminarier, färdighetsträning och verksamhetsförlagd utbildning.

Examination

Kursen examineras genom en individuell skriftlig salstentamen. Det interprofessionella momentet ”Kvalitet och lärande i arbetslivet” examineras genom bedömning av basgruppsarbetet samt av poster och tillhörande skriftlig rapport som basgruppen producerar. Därutöver krävs aktivt deltagande i obligatoriska moment för godkänt på kursen. Med aktivt deltagande menas att studenten bidrar med arbete, inspel och/eller egna reflektioner med relevans för uppgiften. De obligatoriska momenten är verksamhetsförlagd utbildning inkluderande VFU-typfall. Därutöver är färdighetsträning och inlämningsuppgifter obligatoriska moment. Obligatoriska moment på det interprofessionella momentet ”Kvalitet och lärande i arbetslivet” är storgruppsseminarium, dokument om individuella och gemensamma arbetsinsatser i förbättringsarbetet, inkl. interprofessionellt lärande, samt presentation av förbättringsarbete för berörd verksamhet alternativt i posterutställning.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får student göra detta moment ytterligare endast en gång.

Övriga examinationsformer, t ex salsskrivning, får skrivas ett obegränsat antal gånger, av de studenter som inte uppnått godkänt resultat.

Anmälan till examination/tentamen

Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Omexamination

Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination.

Detta gäller även bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Tidpunkt bestäms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare, handledare och/eller VFU-plats finns att tillgå. 

Examination för studenter med funktionsnedsättning

Om LiU:s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Byte av examinator

Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Avbrytande av VFU

En student kan komma att få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid och bli underkänd om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet riskerar att skada en person i verksamheten, t.ex. elev, patient eller motsvarande. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs för att inte riskera att skada en annan person. En student har rätt till maximalt två sådana kontrolltillfällen.

Under förutsättning att det finns tillräckligt underlag för bedömning av studentens prestationer under verksamhetsförlagd utbildning i relation till kursens mål får betyg sättas även om studenten har varit delvis frånvarande från den verksamhetsförlagda utbildningen eller avbrutit den i förtid.

Betygsskala

Kurslitteratur

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på sådant sätt att kunskaper om kön, könsidentitet/uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder uppmärksammas, synliggörs och kommuniceras i utbildningen.

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom/ i anslutning till de två terminer som följer, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Institution