Grupprocesser med inriktning mot konflikthantering, 7.5 hp

Group Processes Focusing Conflicts, 7.5 credits

911G05

Huvudområde

Pedagogik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Fristående kurs

Examinator

Camilla Forsberg

Kursansvarig

Camilla Forsberg

Studierektor eller motsvarande

Henrik Lindqvist, Åsa Järnvall

Kontaktinformation

VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
Fristående kurs (Kvartsfart, Kvällstid) HT 2024 202434-202503 Svenska Linköping, Valla

Huvudområde

Pedagogik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1F

Förkunskapskrav

  • Godkända kurser 30hp i ett eller flera beteendevetenskapliga ämnen

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande ha

  • förvärvat kunskap om samt utvecklat förståelse för konflikter och konflikthantering, och specifikt kunna
    • definiera och exemplifiera konfliktfenomenet
    • urskilja kännetecken för destruktiv och konstruktiv konflikthantering
    • identifiera och definiera olika strategier eller stilar för konflikthantering
  • förvärvat förmågor gällande konflikter och konflikthantering, och specifikt kunna
    • igenkänna olika hanteringsstrategier samt bedöma deras effektivitet med utgångspunkt i verkliga konfliktsituationer
    • designa egna samt granska andras konflikthanteringsförslag
    • med hjälp av relevant begreppsapparat kommunicera information och idéer gällande konflikter och konflikthantering.

Kursinnehåll

Teoretiska och praktiska förklaringsmodeller gällande konflikters förebyggande, uppkomst, utveckling och hantering. I fråga om konflikthantering ligger tonvikten på det metodiska förhållningssättet, med fokus på konflikthanteringsstrategier, ickevåldskommunikation samt medling.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar samt seminarier. 

Examination

Kursen examineras genom en individuell skriftlig hemtentamen samt genom deltagande i två examinerande seminarier. 

Frånvaro vid examinerande seminarium kompletteras genom en skriftlig uppgift.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Kursen reviderad 2020-04-02; Dnr LiU-2020-01361

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
  • Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
  • Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen eller hemtentamen 6.5 hp U, G, VG
SEM1 Seminarium 1 hp U, G
Böcker (köpes i bokhandeln) Lennéer Axelsson, B & Thylefors, I. (2013). Konflikter. Uppkomst, dynamik och hantering. Stockholm: Natur och kultur. (Kap. 1-4; 7-10 och 12) ISBN 9789127134294 Rosenberg, M.B. (2017). Nonviolent communication. Ett språk för livet. Svensbyn: Friare Liv. (Kap. 1-6 och 10-11) ISBN 9789187489488 Rosenberg, M.B. (2018). Vi kan reda ut det! Hantera konflikter på fredliga och kraftfulla sätt. Tredje upplagan. Svensbyn: Friare Liv. ISBN 9789187489686 Utdrag ur böcker (tillgängligt på Lisam) Adams, K. & Galanes, G. (2017). Communicating in groups. Applications and skills. Boston: McGraw-Hill. (utdrag 15 sidor) Folger, J.P., Poole, M.S. & Stutman, R.K. (2018). Working through conflict. Strategies for relationships, groups and organisations. New York: Routledge. (utdrag 15 sidor) Pruitt, D.G. & Kim, S.H. (2004). Social conflict. Escalation, stalemate and settlement. Boston: Mc Graw Hill. (utdrag 15 sidor) Szklarski, A. (2014). Konflikthanteringens etik och pragmatik. I E. Johansson & R. Thornberg (Red.), Värdepedagogik [s. 215-229]. Malmö: Liber. (utdrag 15 sidor) Valfri litteratur (OBS! ca 200 sidor), exempelvis: Ekeland T-J. (2006). Konflikt och konfliktförståelse - för vården och den sociala sektorn. Stockholm: Liber. Eklund, S. & Fältsjö, J. (2013). Konflikt! – ska det vara något att bråka om? Lund: Studentlitteratur. Esbjörnsdotter, B. (2003). Lär dig förstå och lösa konflikter. Lund: Bokförlaget Augusti. Glasl, F. (1997). Confronting conflict. Hawthorn House: Hawthorn Press. Granström, K. (2000). Dynamik i arbetsgrupper. Om grupprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur. Hakvoort, I. & Friberg, B. (2011)(Red.). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups. Hakvoort, I. & Lundström, A. (2019). Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus. Malmö: Gleerups. Larsen, R-P. (2002). Konflikter och oenighet på arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur. Lennéer Axelsson, B & Thylefors, I. (2013). Konflikter. Uppkomst, dynamik och hantering. Andra utgåvan. Stockholm: Natur och kultur. (Kap. 5, 6, 11). Nilsson, B & Waldemarson, K. (2007). Kommunikation – samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur. Olsson E. (1998). På spaning efter gruppens själ. Gruppen i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, A.S. (2019)(Red.). Skolans konflikter. Lund: Studentlitteratur. Svedberg, L. (2007). Gruppsykologi - om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.