Folkhögskolan som särskild utbildningsform och didaktisk verkstad, 15 hp

The Folk high school: institutional characteristics and pedagogical practices, 15 credits

912G31

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Fristående kurs

Examinator

Helena Colliander

Kursansvarig

Helena Colliander

Studierektor eller motsvarande

Sofia Nyström

Kontaktinformation

VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort VOF
Fristående kurs (Kvartsfart, Dagtid) VT 2023 202304-202403 Svenska Linköping

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna

  • redogöra för folkhögskolans framväxt, organisation, uppdrag och mål
  • beskriva och reflektera över innehåll och form i folkhögskolans undervisning i förhållande till folkbildningens grundläggande idéer och värden
  • Visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera och reflektera den egna undervisningen
  • visa kunskap om forskning med relevans för folkbildning och dess betydelse för yrkesutövningen
  • Visa förmåga att identifiera sina egna utvecklingsbehov.
  • I ämnesövergripande grupper planera, genomföra och utvärdera tematisk undervisning i relation till det gemensamma uppdraget, egna ideal och undervisningens omständigheter
  • kunna genomföra och reflektera över de former för bedömning av deltagares kunskaper som förekommer inom folkhögskolan
  • visa förmåga att identifiera, gestalta och kritiskt granska folkhögskolans utmaningar i relation till folkbildningsforskning.

Kursinnehåll

I kursen introduceras folkhögskolan som särskild utbildningsform. För folkhögskolan centrala dokument som exempelvis förordningen om statsbidrag till folkbildning kommer att behandlas, tillsammans med aktuella idédokument och exempel på folkbildningsforskning. Kursen behandlar även undervisning i folkhögskolan tillsammans med didaktikens centrala frågeställningar, samt folkhögskollärarens yrkesutövning, t.ex. folkhögskolans former för bedömning, yrkesetik och hantering av motsättningar. Kursdeltagaren får i kursen reflektera över undervisningen med särskild fokus på folkbildningens idéer och grundläggande värden vad gäller demokrati, jämlikhet, mångfald och hållbar utveckling. Kursen behandlar även normkritiska perspektiv på undervisning.

Undervisnings- och arbetsformer

I kursen förekommer föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, grupparbeten samt en kortare fältstudie.

Examination

Kursen examineras genom aktivt deltagande i seminarier, aktivt deltagande i grupparbeten, samt genom individuella skriftliga redovisningar.

Omtentamen för muntliga examinationer kan komma att ske skriftligt. Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

Studerande som underkänts på en examination har rätt att komplettera medan kursen ännu pågår. 

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tvågradig skala, äldre version, U, G

Övrig information

Kursen reviderad 2020-04-02; Dnr LiU-2020-01361

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
SEM3 Litteraturseminarium om bedömning 1 hp U, G
OBL3 Inspelad lektion med muntlig analys 1.5 hp U, G
SEM4 Aktivt deltagande i seminarier och inlämnande av seminarieunderlag 2.5 hp U, G
SRE3 Skriftlig analys av en utmaning i folkhögskolan 2 hp U, G
SRE4 Observation av kollegas lektion, skriftlig analys av dessa och seminariebehandling 3 hp U, G
OBL4 Övningsundervisning med tillhörande reflektion 3 hp U, G
GRE3 Tematisk övningslektion 2 hp U, G

Ordinarie litteratur

Böcker

Andersson, Per, Colliander, Helena, Harlin, Eva-Marie, (2020) Om folkhögskolan : en särskild utbildningsform för vuxna. Upplaga 1 Lund : Studentlitteratur, [2020]

ISBN: 9789144133300

kap. 2, 3, 5, 6, 9. (OBS! Tänk på vid referenshanteringen att det är olika författare för olika kapitel.)

Dysthe, Olga, Lindelöf, Inger, (2003) Dialog, samspel och lärande. Lund : Studentlitteratur, 2003

ISBN: 9144041950, 9789144041957

Dysthe, O. & Igeland, A.-M. (2003). Mikhail Bakhtin och sociokulturell teori. s. 95-118

Larsson, Staffan, (2013) Vuxendidaktik : fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. 1. utg. Stockholm : Natur & kultur, 2013

ISBN: 9789127120006

Artiklar

Paldanius, Sam, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Originator, Sär-skild folkhögskolepedagogik?: Erkännandets didaktik i folkhögskolor

Finns på Lisam

Övrigt

Kursen förutsätter också att ni orienterar er i följande dokument (texterna finns på Lisam)

  • Prop 2013/14:172. Allas kunskap – allas bildning. 
  • Folkbildningsrådet (2020). Folkbildningens betydelse för samhället 2019: Folkbildningsrådets samlade bedömning. Stockholm: Folkbildningsrådet.
  • Rörelsefolkhögskolornas idéorganisation (RIO) (2019) Idéprogram
  • Statskontoret (2018.10). En folkbildning i tiden – en utvärdering utifrån syftena med statsbidraget

Kompletterande litteratur

Övrigt

Abrahamsson, Kenneth (2016), Folkbildningens frihet och värde: metaperspektiv på folkhögskolor och studieförbund, Folkbildningsrådet,
Abrandt-Dahlgren, M., Arvidsson, J. & Dahlgren, L.-O. (2009). De eviga didaktiska frågorna och de nya. I M. Abrandt-Dahlgren, &I. Carlsson (red.) Lärande på vuxnas vis. Forskning och beprövad erfarenhet (s. 61-77). Studentlitteratur.
Biesta, G. (2014). The beautiful risk of education Paradigm Publishers.
Biesta, G. (2018). Interrupting the policies of learning. I K. Illeris (red.). Contemporary Theories of Learning (s. 243-259), Routledge.
Gustavsson, B. (2009) Folkhögskolans praktiker i förändring, del 1, Studentlitteratur.
Gustavsson, Bernt & Wiklund, Matilda (red.) (2013). Nyttan med folklig bildning: en studie av kapitalformer i folkbildande verksamhet: Nordic Academic
Laginder, Ann-Marie & Landström, Inger, (2005) Folkbildning – samtidig eller tidlös Mimer, Linköpings universitet. T.ex. Staffan Larssons kapitel Förnyelse som tradition. Finns på internet.
Laginder, Ann-Marie, Nordvall, Henrik, Crowther, Jim, (2013) Popular education, power and democracy: Swedish experiences and contributions, Niace, cop. 2013. Finns på Lisam.
Valbar litteratur – som inspiration till t. ex. era skrivuppgifter

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.