Historia (1-30 hp), 30 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå, Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:

• använda översiktlig kunskap om väsentliga historiska sammanhang och historiens huvudlinjer, genom studium av politiska, kulturella, ekonomiska och sociala tillstånd och processer i Sverige, Norden, Europa och globalt.
• använda elementär kunskap om grunderna i historisk metod och teori.
• analytiskt och kritiskt ordna fakta till förklarande beskrivningar av historiska sammanhang.
• demonstrera grundläggande medvetenhet om hur val av perspektiv utifrån klass, genus och mångfald påverkar förståelsen av det förflutna.
• diskutera betydelsen av historiedidaktisk reflektion.
• redogöra för historieämnets framväxt som skolämne och universitetsämne.
• identifiera huvuddragen i styrdokumenten rörande skolämnet historia i grundskolans årskurs 7-9 samt i gymnasieskolan.
• utforma en lektionsplanering avsedd för historieämnet i grundskolans årskurs 7-9 eller i gymnasieskolan.
• utforma en examinationsuppgift avsedd för historieämnet i grundskolans årskurs 7-9 eller i gymnasieskolan.

Kursinnehåll

Introduktion till historievetenskap
Kursen ges en allmän orientering i olika historiesyner, historiska teorier och perspektiv såsom genus, klass och etnicitet där studenten läser, strukturerar, skriver och diskuterar det aktuella kunskapsstoffet. Vidare ges en översikt av historievetenskapliga forskningsmetoder. Inom momentet belyses även historievetenskapens framväxt och hur historien används.

Antiken - medeltiden
Studenten studerar och jämför händelser och samhällsutveckling med utgångspunkt från de tidiga kulturerna i medelhavsområdet, den tidiga medeltidens feodala och kristna samhällen, Europas kris samt framväxten av en byråkratisk furstemakt. Huvuddragen i de nordiska ländernas historia från äldsta tid behandlas med betoning på Sverige.

Tidigmodern tid
Studenten studerar, diskuterar och jämför händelser och samhällsutveckling, främst i ett europeiskt perspektiv, såsom framväxten av furstemakt, kolonialism, de kontinentala konflikterna, utvecklingen från feodalism till kapitalism samt ideologiska utvecklingslinjer. I kursen igår även att studenten studerar och skriver om Sverige ur ett nationellt och lokalt perspektiv.

Det långa 1800-talet och 1900-talet
Studenten studerar och skriver om händelser och samhällsutveckling, främst ur ett europeiskt perspektiv. Häri ingår det industriella genombrottet, demografins förändringar, demokratiseringsprocesser, liberalism, nationalism, fascism och socialism, 1900-talets väpnade konflikter, det kalla kriget, kapprustning och fredssträvanden samt koloniernas frigörelse.

Ämnesdidaktik
Parallellt med det ämnesteoretiska epokvisa kursmomentet genomförs en serie didaktiska seminarier kring förutsättningar för historieundervisning i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan där studenten studerar och diskuterar styrdokument, elevers och lärares relation till historia, historieämnets utveckling samt källmaterial och läromedel.
 

Undervisnings- och arbetsformer

Litteraturstudier, föreläsningar, seminarier samt självständiga studier och diskussioner i grupp.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig individuell salstentamen, hemtentamen och skriftlig redovisning individuellt samt muntlig redovisning i grupp.

För att få väl godkänt i slutbetyg krävs väl godkänt på minst 50 % av de VG-grundade momenten.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
• Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution