Biologi (1-15 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och Bi B, Ke A Ma C. Kursen förutsätter dessutom kurserna Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp, Kunskapsbedömning och betyssättning, 7.5 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- redogöra för skillnader i domänernas celltyper
- redogöra för eukaryota cellers struktur och funktion
- förklara uppbyggnad av membraner och deras beståndsdelar
- ge exempel på olika membrantransportmekanismer
- beskriva fotosyntesens grunder
- redogöra för mikroskopets funktion och grundprinciper
- förklara kromosomernas struktur och funktion
- redogöra för begreppen mitos, meios och annan grundläggande genetisk terminologi
- förklara grunderna för nedärvning
- redogöra för centrala molekylärgenetiska processer på en grundläggande nivå
- analysera resultatet av korsningar mellan olika genotyper
- redogöra för grunderna till genetisk variation i individer och populationer
- argumentera kring frågor som berör genetikens roll i samhället
- förklara centrala men för elever svårfattligord och koncept inom cellbiologi och genetik
- redogöra för samt aktivt använda den aktuella läroplanens innehåll och syfte i undervisningsplanering
- redogöra för hur modeller används inom biologi ur ett didaktiskt perspektiv
 - örklara hur genetisk variation resulterar i fenotypisk variation.

Kursinnehåll

Kursen omfattar eukaryota cellers uppbyggnad och funktioner, som till exempel membranstruktur, organeller, cytoskelett, cellrörelser, cellulär kommunikation och fotosyntesen.

Mekanismer för mitos och meios, cellcykeln, grunder för nedärvning och enklare genetisk analys. Kromosomers struktur och funktion, genetisk kartering, mutation och rekombination. 

Informormationsöverföring från gen till protein, cancergenetik, bioteknik.

Cellens uppbyggnad och funktioner samt olika koncept inom genetiken exemplifieras genom laborativa moment där de studerande i grupp diskuterar för kursen relevanta ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska frågeställningar.

Styrdokument och läroböcker för Biologiämnet introduceras och används kontinuerligt.

Arbete med modeller inom biologin, med cellbiologi som utgångspunkt. Svåra ord och vanliga missuppfattningar inom cellbiologi och genetik behandlas, förklaringstekniker övas.

Korta laborationer i cellbiologi resp. genetik genomförs och diskuteras didaktiskt.

Övning på att skriva provfrågor för summativ bedömning, frågorna besvaras av elever och analyseras sedan.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, laborationer, seminarier, grupparbete samt självstudier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig salstentamen och skriftlig och muntlig redovisning.

PROVKODER:
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen cellbiologi, 4.5 hp (U-VG)
LAB1 Laboration muntlig redovisning, cellbiologi 1.5 hp (U-G)
STN2 Skriftlig tentamen: salstentamen genetik, 4.5 hp (U-VG)
LAB2 Laborationer, skriftlig och muntlig redovisning (grupparbete), genetik 1.5 hp (U-G)
OBL1 Obligatoriska moment: seminarier och didaktikmoment 3.0 hp (U-G)

 

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Kurslitteratur

Becker´s World of the Cell. 2018. 9th ed. Hardin J, Bertoni G. Förlag: Pearson.

Genetics - A Conceptual Approach, 6th ed, Pierce
Laborationskompendium från institutionen

Teaching secondary Biology, 2nd edition, Reiss M.

Jobba smart, din vägledning som lärare, Kvarnsell H.

Av institutionen tillhandahållet kompendiematerial

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution