Filosofi (16-30 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå, områdesbehörighet 6c och Historia 1a1+1a2/Historia A eller Historia 1b. Kursen förutsätter dessutom Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: Verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp, Kunskapsbedömning och betygssättning, 7.5 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: 
- uppvisa kunskaper om grundläggande begrepp inom den filosofiska semantiken,
- visa insikter i de grundläggande filosofiska problemen kring kunskap,
- använda kunskaper om den språkfilosofins och kunskapsteorins nyckelbegrepp,
- diskutera hur pragmatiska faktorer samspelar med semantiska,
- redogöra för olika uppfattningar om meningsbegreppet,
- resonera kring olika sätt att hantera skeptiska utmaningar mot anspråk på att veta något,
- redogöra för utvalda nyckelbegrepp och problem inom moralfilosofi och tillämpad etik,
- redogöra för centrala moralfilosofiska teorier,
- analysera och värdera aktuella etiska och samhälleliga debatter ur ett teoretiskt perspektiv,
- i tal och skrift kunna diskutera etiska argument,
- analysera och jämföra filosofiläromedel, i vid bemärkelse, för gymnasieskolan, 
- diskutera förutsättningar för kommunikation och begreppsförståelse i gymnasieskolans filosofiundervisning.

Kursinnehåll

Språkfilosofi och kunskapsteori

Kursen ger en översikt över den filosofiska semantiken och pragmatiken. Den studerande introduceras i epistemologin, det filosofiska studiet av kunskap. Frågor kring kunskapens natur behandlas liksom den skeptiska utmaningen mot anspråk på att veta något. Vidare studeras några specifika språkfilosofiska problemkomplex, som exempelvis modalitet, vaghet och intensionalitet. 

Etik och tillämpad etik

Under kursen skaffar sig studenten förtrogenhet med olika teorier och ståndpunkter gällande hur en bör handla, vilka mänskliga egenskaper som är värdefulla och vad ett lyckligt liv består i. En bärande del av kursen utgörs av en introduktion till centrala moralfilosofiska teorier. Varje kursmoment fokuserar på en specifik teori, såsom konsekventialism, dygdetik, eller pliktetik. Dessutom tränar sig studenterna i att använda dessa teorier för att förstå och analysera aktuella etiska frågor och debatter, t.ex. gällande hälso- och sjukvård, jämställdhet, eller mänskliga rättigheter.   

Ämnesdidaktik

I kursens ämnesdidaktiska delar diskuterar och analyserar studenten filosofiläromedel i vid bemärkelse, inklusive digitala verktyg. Vidare får studenten förutsättningar för kommunikation och begreppsförståelse i gymnasieskolans filosofiundervisning.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen består i huvudsak av föreläsningar, lektioner och obligatoriska seminarier. Utöver detta ska den studerande bedriva självständiga litteraturstudier.

Examination

Kursen examineras genom deltagande vid de obligatoriska seminarierna och skriftlig hemtentamen.

För att få VG på hela kursen krävs Väl Godkänt på minst hälften av kursens totala poäng.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
• Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution