Geografi (31-52,5hp), 22.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Kursen förutsätter Geografi (1-30 hp), med minst 17 hp godkända inklusive didaktik, 4 hp samt kartografi, 2 hp, Dessuton krävs godkända kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: Verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp, Kunskapsbedömning och betygsättning, 7,5 hp

Lärandemål

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:

• identifiera och redogöra för samhälleliga processer som formar och omformar landskapet och det ekonomiska rummet
• redogöra för begrepp och teorier inom ekonomisk geografi
• diskutera och reflektera över akutella samhälls- och forskningsfrågor inom ekonomisk geografi
• redogöra för metoder och teorier för analys av naturlandskap och kulturlandskap
• självständigt tillämpa geografisk metod
• redogöra för de grundläggande principerna kring Geografiska informationssystem (GIS)
• utföra enklare tillämpningar laborativt av Geografiska informationssystem (GIS)
• söka, granska och diskutera vetenskapliga arbeten
• planera och genomföra ett mindre självständigt skriftligt arbete inom det ämnesdidaktiska området genom att använda centrala metoder inom natur- och kulturgeografi
• analysera och reflektera kring dokumentationen och bedömning i geografiämnet
• kritiskt diskutera hur geografiskt innehåll kan komma till uttryck i läromedel för skolan med fokus på relationer mellan karta eller andra bildliga uttryck och text
• analysera och diskutera lärarens roll som pedagogisk ledare i olika situationer med särskilt fokus på elevers erfarenheter av geografiskt innehåll i och utanför skolan

Kursinnehåll

Kursinnehåll

Det ekonomiska landskapet

I delmomentet studerar studenten globaliseringen och den internationella arbetskraftsfördelningen, varu- och tjänsteproduktionens förändring och geografiska förskjutning, samt den internationella handelns omfattning och geografiska mönster. Samspel och konflikt mellan det lokala, regionala, nationella och globala rummet uppmärksammas. Vidare behandlas försök att styra den ekonomiska utvecklingen ur ett rumsligt perspektiv, liksom olika teorier om och modeller för lokalisering och regional utveckling. Särskild vikt ägnas åt olika kategorier ekonomiska aktörer - enskilda konsumenter, nationella och transnationella företag, stater och internationella organisationer - samt deras förmåga att påverka de ekonomiska aktiviteternas geografi.

Rumslig analys

Delmomentet behandlar geografisk metod. Studenten studerar kartografiska och korologiska metoder, utifrån matematiska beräkningsmodeller, för analys och presentation av rumslig data. Vidare ges en grundläggande introduktion till Geografiska informationssystem (GIS) och studenten tränar på enklare tillämpningar laborativt, exempelvis analys av vegetationsutbredning i relation till klimatförhållanden, stadsplanering eller infrastruktur.

Uppsats

Studenten skriver självständigt en mindre uppsats av ämnesdidaktisk relevans, baserad på natur- och kulturgeografiska frågeställningar. Uppsatsen seminariebehandlas och studenten agerar såväl respondent som opponent.

Ämnesdidaktik

Studenten behandlar dokumentation och bedömning i geografiämnet. Vidare studeras verktyg för lärande i geografi, liksom lärarens roll som pedagogisk ledare i geografiundervisningen i relation till elevers olika förutsättningar och erfarenheter. 

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar, laborationer, seminarier, exkursion samt självständiga studier.

Examination

Examination sker genom individuell skriftlig salstentamen, skriftlig och muntlig redovisning. För betyget väl godkänt (VG) på hel kurs krävs att mer än hälften, avseende högskolepoäng, av examinationsmomenten med tregradig betygsskala har betyg väl godkänt (VG).

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution