Religionskunskap (31-37,5 hp), 7.5 hp
Religious Studies (31-37,5 Credits), 7.5 credits
92RE33
Huvudområde
ReligionsvetenskapUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Kjell O LejonKursansvarig
Carl-Magnus Carlstein, Kjell O Lejon, Catharina Wiström-GinérStudierektor eller motsvarande
Carl-Magnus CarlsteinHuvudområde
ReligionsvetenskapUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
Förkunskapskrav
Kursen förutsätter Religionskunskap (1-30 hp) varav kursen Religionskunskap (1-15 hp), 15 hp ska vara godkänd, eller motsvarande. Dessutom ska kurserna Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp och Kunskapsbedömning och betygssättning, 7,5 hp vara godkända, eller motsvarande.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- analysera central teologisk argumentation i olika inriktningar inom kristendomen och hur den navigerar utmaningar i ett samhälle präglat av en sekulär nationalstat,
- analysera etiska argument och synsätt inom valda världsreligioner och hur de bemöter frågor som reses i ett samhälle styrt av en sekulär nationalstat,
- relatera genomförd analys av teologisk och etisk argumentation till aktuell forskning och teori- och metoddiskussion inom ämnet tros- och livsåskådning,
- använda och problematisera centrala termer inom tros- och livsåskådning,
- kritiskt diskutera teologisk och etisk argumentation och hur sekulära förhållanden kan inverka på prövningen av denna argumentation, och
- planera ett mindre ämnesområde för religionskunskapsundervisningen i skolan och motivera val av innehåll, arbetsformer och läromedel.
Kursinnehåll
Kursen är indelad i två delar med ett ämnesdidaktiskt stråk.
Kristendomen (3 hp)
Delkursen ger en fortsatt bearbetning av tre centrala teman inom kristen troslära – dvs skapelse, frälsning och fullbordan – utifrån texter skrivna av representanter från olika trosinriktningar. Delkursen ger en inblick i hur kristna läror kan tolkas och relateras till varandra, Bibeln och kristna praktiker på en mängd olika sätt. Ett viktigt inslag i delkursen är hur tolkningar av kristna läror navigerar utmaningar i ett modernt samhälle präglat av en sekulär nationalstat, särskilt frågan om tro och vetenskap. Dessutom görs en kritisk diskussion av teologiska hållningar och deras konsekvenser för individ, kyrka och samhälle.
Etik (3 hp)
I delkursen sker en fortsatt orientering i hur etiska frågor behandlas inom valda världsreligioner. Den studerande tränar på att analysera etisk argumentation inom religioner, vilket inkluderar att identifiera hur etiska ställningstaganden grundas i religiösa texter, övertygelser och levnadssätt. Det ingår också en kritisk diskussion av dessa etiska argument inklusive hur klass, etnicitet och genus påverkar etikens frågor. En viss fördjupning görs i etiska frågor som uppstår i mötet mellan religion och en sekulär stat, särskilt frågor om religion, utbildning och demokrati och om religionsfrihetens gränser.
I delkurserna ingår en strimma om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Förutom en orientering i aktuell forskning, i centrala metoder och teorier samt i underavdelningar inom ämnet tros- och livsåskådning ligger ett visst fokus på att kritiskt analysera argumentation och på att kritiskt använda centrala termer inom tros- och livsåskådning.
Ämnesdidaktiskt stråk (1,5 hp)
Inom ämnesdidaktiken tränas den studerande att utforma en planering för ett mindre ämnesområde för religionskunskapsundervisningen i skolan som relaterar till kursinnehållet med utgångspunkt i styrdokumenten. I planering ingår att kunna motivera val av innehåll, arbetsformer och läromedel.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.
Examination
Kursen examineras genom individuella skriftliga tentamina, individuell skriftlig inlämningsuppgift och muntlig presentation i samband med aktivt deltagande i seminarier. Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.
Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.
- Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.
Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:
- Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:
- Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Institution
Institutionen för kultur och kommunikationDet finns inga examinationsmoment att visa.
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.