Religionskunskap (31-37,5 hp), 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Kursen förutsätter Religionskunskap (1-30 hp) varav kursen Religionskunskap (1-15 hp), 15 hp ska vara godkänd, eller motsvarande. Dessutom ska kurserna Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp och Kunskapsbedömning och betygssättning, 7,5 hp vara godkända, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- kritiskt analysera teologisk argumentation inom kristendom och hur den navigerar utmaningar i ett modernt samhälle,
- kritiskt analysera etiska synsätt och argument inom religioner och hur den navigerar utmaningar i ett modernt samhälle,
- relatera genomförd analys av teologisk och etisk argumentation till aktuell forskning inom ämnet tros- och livsåskådning,
- använda och problematisera centrala termer inom tros- och livsåskådning, och
- argumentera för val av olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i skolan utifrån erfarenheter i verksamhetsförlagd utbildning.

Kursinnehåll

Kursen är indelad i två delar med ett ämnesdidaktiskt stråk.

Kristendomen (3 hp)
Delkursen ger en fortsatt bearbetning av tre centrala teman inom kristen troslära – dvs skapelse, frälsning och fullbordan. Delkursen ger en inblick i hur kristna läror kan tolkas och relateras till varandra, Bibeln och kristna praktiker på en mängd olika sätt. Ett viktigt inslag i delkursen är hur tolkningar av kristna läror navigerar utmaningar i ett modernt samhälle präglat av en sekulär nationalstat, särskilt frågan om tro och vetenskap.

Etik (3 hp)
I delkursen sker en fortsatt orientering i hur etiska frågor behandlas inom världsreligioner. Den studerande tränar på att analysera etisk argumentation inom religioner, vilket inkluderar att identifiera hur etiska ställningstaganden grundas i religiösa texter, övertygelser och levnadssätt. Det ingår också en kritisk diskussion av dessa etiska argument inklusive hur klass, etnicitet och genus påverkar etikens frågor. En viss fördjupning görs i etiska frågor som uppstår i mötet mellan religion och en sekulär stat, särskilt frågor om utbildning och demokrati.

I delkurserna ingår en strimma om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Förutom en orientering i aktuell forskning, i centrala metoder och teorier, och centrala termer inom ämnet tros- och livsåskådning ligger ett visst fokus på att argumentationsanalys och på att kritiskt använda centrala termer inom tros- och livsåskådning.

Ämnesdidaktiskt stråk (1,5 hp)
Erfarenheterna från den verksamhetsförlagda utbildningen följs upp och diskuteras. Särskilt fokus ligger på att diskutera och problematisera olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i skolan.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom individuella skriftliga tentamina, individuell skriftlig inlämningsuppgift och muntlig presentation i samband med aktivt deltagande i seminarier. Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.

För väl godkänd på kursen krävs att en majoritet av högskolepoängen har betyget väl godkänt.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
• Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution