Religionskunskap (46-60 hp), 15 hp

Religiuos Education (46-60 cr), 15 credits

92RE41

Kursen är nedlagd.

Huvudområde

Religionsvetenskap

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Fredrik Gregorius

Kursansvarig

Fredrik Gregorius, Catharina Wiström-Ginér, Elin Palm

Studierektor eller motsvarande

Carl-Magnus Carlstein
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Religionsvetenskap

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs genomgången religionskunskap 1-30 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
− redogöra för och problematisera de hinduiska och buddhistiska religionernas gestaltningar och roller ur historiska och nutida perspektiv
− redogöra för och diskutera gestaltningar och roller i historia och i nutid med exempel från nyandlighet
− skilja mellan inomreligiös och vetenskaplig terminologi inom för kursen aktuella religioner
− använda centrala begrepp och teorier inom etiken
- diskutera några etiska problemställningar som är centrala inom nutida debatt, med särskild inriktning på skolans värld
- diskutera förutsättningar för kommunikation och interaktion i religionsundervisningen i gymnasieskolan, och
- argumentera för val av olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i gymnasieskolan.

Kursinnehåll

Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.
Religionshistoria: Momentet behandlar och problematiserar främst hinduistiska och buddhistiska religioner ur historiska och nutida perspektiv. Även nya trosformer som nyandlighet redogörs för och diskuteras. Den studerande orienterar sig i hur nutida religioner har inspirerats av äldre tradition och samtidigt präglas av den moderna livsvärld de är en del av. Undervisningen fokuserar på olika centrala teman och riktningar inom respektive religion, samt hur tolkningar ifrågasatts och hur nya tolkningsförsök gjorts. Skillnader mellan inomreligiös och vetenskaplig terminologi behandlas.

Etik och livsåskådningar: I detta moment diskuteras centrala etiska begrepp och teorier. Vidare behandlas värdeteorier och normativa teorier, liksom traditioner inom teologisk etik och moralfilosofi. Studier av etikens teori knyts till aktuella etiska tillämpningsområden, såsom politik, skola, vård och arbete. Inom kursen ges också en fördjupad behandling av livsåskådningsbegreppet och en introduktion till några inflytelserika livsåskådningstraditioner.

Ämnesdidaktik: Erfarenheterna från den verksamhetsförlagda utbildningen följs upp och diskuteras. Särskilt fokus läggs på kommunikation och interaktion i religionsundervisningen i gymnasieskolan. Olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i gymnasieskolan diskuteras och problematiseras. Studenten genomför ett fördjupningsarbete med fokus på bedömning inom religionskunskapen.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självständiga litteraturstudier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig individuell tentamen och skriftlig redovisning.

PROVKODER:
SRE3 - Skriftlig redovisning som seminariebehandlas, ämnesdidaktik, 1,5hp
SRE4 - Skriftlig redovisning som seminariebehandlas, religionshistoria, 1,0hp
SRE5 - Skriftlig redovisning som seminariebehandlas, etik och livsåskådningar, 1,0hp
STN3 - Skriftlig tentamen, religionshistoria, 6,0hp
STN4 - Skriftlig tentamen, etik och livsåskådningar, 5,5hp

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för kultur och kommunikation

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Det finns ingen kurslitteratur tillgänglig på studieinfo för den här kursen.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.