Religionskunskap (46-60 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Förkunskapskrav

Kursen förutsätter Religionskunskap (1-30 hp) varav kursen Religionskunskap (1-15 hp), 15 hp ska vara godkänd, eller motsvarande. Dessutom ska kurserna Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp och Kunskapsbedömning och betygssättning, 7,5 hp vara godkända, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- analysera samtida religionsutövning inom judendom, islam, hinduism och buddhism samt inom nyandlighet, religiös synkretism och folkreligiositet,
- relatera genomförd analys av samtida religionsutövning till aktuell forskning och teori- och metoddiskussion inom ämnet religionshistoria,
- använda och problematisera begrepp inom ämnet religionshistoria och fältet levd religion,
- identifiera, formulera och lösa ett avgränsat vetenskapligt problem inom fältet levd religion,
- kritiskt diskutera konsekvenser av samtida religionsutövning,
- kritiskt diskutera hur religionshistorisk forskning används, eller inte används, i samhället för att interagera med och ta beslut om denna religionsutövning,
- diskutera förutsättningar för kommunikation och interaktion i religionsundervisningen i skolan, och
- argumentera för val av olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i skolan.

Kursinnehåll

Kursen är indelad i tre delar med ett ämnesdidaktiskt stråk.

Judendom, islam, hinduism och buddhism (6 hp)
Den första delkursen behandlar judendom, islam, hinduism och buddhism som levd religion. Den innefattar en fortsatt bearbetning av det centrala trosinnehållet i dessa religioner. Men det sker en breddning mot levd religion och fokus ligger på att analysera samtida religionsutövning i ett modernt samhälle mot bakgrund av aktuell forskning och teori- och metoddiskussion. Denna breddning innefattar en problematisering av samtida religionsutövning och dess konsekvenser för samhälle, religiös grupp och individ.

Nyandlighet, synkretism och folkreligiositet (6 hp)
I den andra delkursen berörs levd religion i form av nyandlighet, religiös synkretism och folkreligiositet. En viktig fråga i delkursen är hur samtida nyandlig religionsutövning brukar forntida religioner för att konstruera identitet och gemenskap. Det görs också en kritisk bearbetning av traditionsanvändning i modern tid och av problemet med att dra gränser mellan religioner.

Fältarbete (1,5 hp)
Den sista delkursen är en fördjupning inom ett valfritt delområde i fältet levd religion. Fördjupningen sker genom ett fältarbete. I dialog med andra studenter får den studerande träna på att formulera ett avgränsat vetenskapligt problem om samtida religionsutövning, sätta det i relation till aktuell forskning, och lösa det på ett teoretiskt och metodiskt medvetet sätt.

I delkurserna ingår en strimma om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Förutom en introduktion till aktuell religionshistorisk forskning och till centrala begrepp inom levd religion ligger ett särskilt fokus på etnografiska och antropologiska terorier och metoder som används i analys av samtidiga religionsutövning.

Ämnesdidaktiskt stråk (1,5 hp)
Erfarenheterna från den verksamhetsförlagda utbildningen följs upp och diskuteras. Särskilt fokus läggs på kommunikation och interaktion i religionsundervisningen i skolan. Olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i skolan diskuteras och problematiseras. Studenten genomför ett fördjupningsarbete med fokus på bedömning inom religionskunskapen.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom individuella skriftliga tentamina, individuell skriftlig inlämningsuppgift, aktivt deltagande i seminarier och ett individuellt skriftligt fältarbete som presenteras och försvaras muntligen. Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution