Teknik 1, 30 hp

Technology 1, 30 credits

92TK19

Huvudområde

Teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Johan Svenningsson

Kursansvarig

Johan Svenningsson

Studierektor eller motsvarande

Mats Brusman

Huvudområde

Teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

GXX

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå, Matematik 3b alternativt Matematik 3c, Naturkunskap 2,  Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

  • beskriva likheter och skillnader mellan teknik som företeelse, skolämne, lärarutbildningsämne och universitetsämne(n) i Sverige och i en internationell och historisk kontext
     
  • beskriva och jämföra internationellt sett viktig forskning av relevans för teknikdidaktik  
     
  • identifiera och beskriva faktorer som påverkar konstruktion och funktion hos tekniska produkter, komponenter och system
     
  • identifiera och förklara de behov, drivkrafter och villkor som legat till grund för teknikens förändring och växelverkan med individ, samhälle och miljö
     
  • identifiera tekniska problem och föreslå lösningar på dessa, samt överföra dessa idéer till konkret form genom att utnyttja de moment som designprocessen omfattar
     
  • relatera aktuella nationella styrdokument som rör teknikämnet till andra skolämnens styrdokument
     
  • jämföra olika perspektiv på och definitioner av tekniken och dess uppgifter
     
  • förklara hur designideal förändrats över tid och vilka faktorer som påverkat förändringarna, i samspel mellan människa, teknik, samhälle och miljö
     
  • diskutera hur val av teknikämnets undervisningsinnehåll kan påverka intresset för och kunskapsbildningen i teknik hos flickor och pojkar samt olika sociala och etniska grupper
     
  • diskutera bedömning av kunskap i teknik och jämföra olika typer av instrument och underlag för bedömning
  • diskutera begrepp inom teknikämnet och i relation till andra ämnesfält
     
  • diskutera kursens innehåll i ett ämnesdidaktiskt perspektiv och i förhållande till grundskolans senare år
     
  • tillämpa designteori som analysverktyg vid teknikstudier och egna projekt.

Kursinnehåll

Inom kursen behandlas teknikhistoria och teknikfilosofi, hur människan betraktat och förhållit sig till tekniken. Teknisk förändring studeras genom att teknikens dynamiska och evolutionära karaktär lyfts fram. Att hitta sätt att förstå och problematisera de behov, drivkrafter och villkor som ligger bakom teknisk förändring, hur teknik, människa, samhälle och natur påverkar varandra och vilka konsekvenser detta har fått och kommer att få, är viktiga moment. Några perspektiv på teknik som därvid behandlas har etisk karaktär och rör sociala och kulturella förändringar eller genus och makt.  

Designbegreppet problematiseras och fördjupas. Teknikutvecklingsarbetets olika moment tas upp, och studenterna gör ett eget designprojekt. En viktig del av kursen handlar om hur vi kan bli medvetna om och analysera de värderingar och andra faktorer som, öppet eller dolt, påverkar utformningen av en teknisk produkt eller ett system. Det rör t ex frågor om genus, kulturell acceptans, ekonomi och ergonomi. Produkters estetiska, affektiva, kommunikativa och sociala funktioner uppmärksammas. Härvidlag är inte bara modernt utvecklad teknik av intresse, utan ett historiskt perspektiv på olika designideal tillämpas också.

Exempel från olika tekniska miljöer belyses teknikämnet i grundskolan utifrån perspektiv som rör såväl ämnesteori och ämnesdidaktik som olika kunskapsformer. Aktuella nationella styrdokument analyseras ur olika perspektiv.

Undervisnings- och arbetsformer

Inläsning och bearbetning av litteratur, seminarier, konstruktionsövningar, föreläsningar och studiebesök. Undervisningen omfattar såväl individuella som gruppvisa moment.

Examination

Kursen examineras genom muntlig och skriftlig redovisning. För VG i kursen krävs VG på 3 av 4 av de VG-grundande uppgifterna.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
  • Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
  • Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
MRE1 Muntlig redovisning, teknikhistoria 4.5 hp U, G, VG
MRE2 Muntlig redovisning, lektionsdesign 6 hp U, G, VG
MRE3 Muntlig redovisning, teknikdidaktisk forskning 3 hp U, G
POR1 Skriftlig sammanställning av kurs 3 hp U, G, VG
VRE1 Visuell redovisning 7.5 hp U, G, VG
MRE4 Muntlig redovisning 1.5 hp U, G
SRE3 Skriftlig redovisning 4.5 hp U, G
Det finns ingen kurslitteratur tillgänglig på studieinfo för den här kursen.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.