Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Teknik (31-40,5 hp), 10.5 hp
Technology (31-40,5), 10.5 credits
92TK31
Huvudområde
TeknikUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursVOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
| Kursen ges för | Termin | Veckor | Språk | Ort/Campus | VOF | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| L1GBI | Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Biologi | 4 (VT 2014) | Svenska | |||
| L1GEN | Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska | 4 (VT 2014) | Svenska | |||
| L1GIM | Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell matematik | 4 (VT 2014) | Svenska | |||
| L1GMA | Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik | 4 (VT 2014) | Svenska | |||
| L1GSV | Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska | 4 (VT 2014) | Svenska | |||
Huvudområde
TeknikUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Biologi
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Engelska
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Internationell matematik
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Matematik
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång Svenska
Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och fysik B, matematik D, samt genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp, Ingångsämne 1-30 hp samt Teknik 1-30 hp, eller motsvarande.Lärandemål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva och förklara funktionsförhållanden mellan tekniska komponenter och system av olika komplexitet
- beskriva tekniska system med avseende på deras samverkan med individ, samhälle och natur, samt utifrån etiska, demokratiska och internationella perspektiv
- identifiera viktiga aktörer som verkar i och runt de stora tekniska systemen samt urskilja deras olika roller
- visa i praktiska projekt hur styr- och reglerteknik fungerar i ett avgränsat system och relatera detta till gymnasieundervisning
- jämföra och granska tekniksociologiska begrepp om system
- jämföra olika former av läromedel inom teknik
- använda digitala verktyg
- beskriva forskningsetiska principer och använda sig av en vetenskaplig metod på ett empiriskt material
- konstruktivt kommentera andras vetenskapliga arbeten.
Kursinnehåll
Kursen behandlar tekniska system av olika komplexitet; deras funktion, organisation och avgränsning. I kursen studeras exempelvis samband mellan struktur och mekanism, mellan system och komponent liksom beroenden mellan olika nivåer, kontroll och styrning samt standarder. Stora sociotekniska system studeras med avseende på hur dessa vuxit fram i samspel med det omgivande samhället och de föränderliga aktörsnätverk som verkar där. Behov, drivkrafter och villkor för teknikutveckling berörs tillsammans med frågor om teknikdeterminism, etik, genus, demokrati, risker och internationella variationer. Läromedel, som innefattar allt från läroböcker till konstruktionsmaterial och digitala verktyg, behandlas exempelvis ur dessa perspektiv. Inom kursens ram konstruerar den studerande också en modell och genomför en simulerad styrning av ett avgränsat tekniskt system.
Kunskaper om forskningsprocessen fördjupas genom att den studerande identifierar forskningsetiska principer, använder sig av en vetenskaplig metod på ett eget insamlat empiriskt material, försvarar sin egen samt kritiskt kommenterar någon annans vetenskapliga arbete.
Undervisnings- och arbetsformer
Inläsning och bearbetning av litteratur, seminarier, konstruktionsövningar, föreläsningar, studiebesök. Undervisningen omfattar såväl individuella som gruppvisa moment.
OBLIGATORISKT MOMENT:
Studiebesök.
Examination
Kursen examineras genom muntlig och skriftlig redovisning samt redovisning av uppsats, opposition och respondentskap.
PROVKODER:
MRE1: Litteraturseminarier, introduktion till tekniska system, muntlig, 1,5 hp - UV
MRE2: Litteraturseminarier, didaktiska perspektiv på tekniska system, muntlig, 1,5 hp - UV
SRE1: VFU-uppgift, tekniska system, skriftlig, 3 hp - UV
UPS1: B-uppsats med handledning, skriftlig, 4,5 hp - UV
RESP: Respondentskap B-uppsats, muntlig, 0 hp - UG
OPPO: Opponentskap B-uppsats, muntlig, 0 hp - UG
OBL1: Lantgårdsuppgift, deltagit - D
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.Institution
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudierDet finns inga examinationsmoment att visa.
Litteraturlistan är preliminär.
Anshelm, Jonas. 2006. Bergsäkert eller våghalsigt? Frågan om kärnavfallets hantering i det offentliga samtalet i Sverige 1950-2002. Lund: Arkiv (bokhandeln).
Blomkvist, Pär & Arne Kaijser. 1998. Den konstruerade världen. Tekniska system i historiskt perspektiv. Stockholm/Stehag: Symposion (kompendium).
Bryman, Alan. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi (bokhandeln).
Gyberg, Per & Hallström, Jonas (red.) Världens gång - Teknikens utveckling. Lund: Studentlitteratur (bokhandeln), del II Teknik som system.
Hartman, Sven. 2003. Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur & kultur (bokhandeln).
Hughes, Thomas. 1987. “The Evolution of Large Technological Systems.” I The Social Construction of Technological Systems: New Directions in the Sociology and History of Technology, W.E. Bijker, T.P. Hughes och T.J. Pinch (red.). London: MIT Press (kompendium).
Johansson, Birgitta. 2004. Stadens tekniska system. Naturresurser i kretslopp. Stockholm: Formas (bokhandeln).
Kaijser, Arne. 2004. ”The Dynamics of Infrasystems: Lessons from History”, Proceedings of the Summer Academy 2004 "Urban Infrastructure in Transition: What can we learn from history", http://www.ifz.tugraz.at/index_en.php/article/articleview/658/1/30/
Klasander, Claes. 2010. Talet om tekniska system – förväntningar, traditioner och skolverkligheter. Norrköping: FontD/ISV, Linköpings universitet.
Svensson, Maria. 2009. ”Från föremål till system – mot en undervisningsstrategi i grundskolan.” I På spaning efter teknisk bildning, Å. Ingerman, K. Wagner & A.-S. Axelsson (red.). Stockholm: Liber (kompendium).
Örtnäs, Anna. 2007. ”Elevers vardagsuppfattningar om tekniska system”. Examensarbete. Linköping: IBL/Electronic Press, Linköpings universitet, http://www.ep.liu.se/abstract.xsql?dbid=8838
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.