Naturkunskap (16-30 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå, områdesbehörighet 6c samt Matematik 3b/3c och Naturkunskap 2/Matematik C och Naturkunskap B, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:

- redogöra grundläggande för människans naturresursanvändning och dess påverkan.
- redogöra för kretsloppens betydelse.
- redovisa namn och formel för vanliga grundämnen och kemiska föreningar.
- identifiera ämnesklasser och tillämpa kemisk nomenklatur.
- beskriva vissa kemiska reaktioner och återge vanliga reaktionstyper och transformationer.
- återge de grundläggande dragen i fotosyntesen.
- utföra enklare kemiska och fysikaliska beräkningar.
- redogöra för grundläggande naturvetenskaplig didaktik i områdena STS och Scientific literacy.
- söka och sammanställa nationell och internationell forskning - diskutera konsekvenser av olika former av politisk styrning av ämnets innehåll. 

Kursinnehåll

Kursen behandlar människans användning av naturresurser och dess påverkan. Landskapsformande processer, biogeokemiska kretslopp och det hydrologiska kretsloppet sätts i relation till människans möjlighet till resursanvändning och de problemområden som är förknippade med detta.
Bland annat introduceras människans energianvändning och dess inverkan på miljö och hälsa. Olika typer av strålning och strålningsmiljöer, dess effekt på biogeokemiska cykler, samt strålningsbalans mellan atmosfär och biosfär introduceras. Interaktionen mellan naturresursutnyttjande och geologiska
processer tydliggörs och problematiseras kring de samhällsutmaningar som är kopplade till innehållet.

Innehåll som energiflöden, jordens värmebalans, reaktionsformler, redoxprocesser, kemiska beräkningar,
kemisk jämvikt, syror och baser, termokemi, fissions- och fusionsprocesser, och olika typer av strålning behandlas. Centrala begrepp som växthuseffekt, bioackumulation och biomagnifikation introduceras, liksom centrala samband mellan materiens omsättning och energiomvandling. Kemisk nomenklatur, kemiska och fysikaliska egenskaper behandlas. Särskilt studeras vattnets och olika kemiska föreningars
struktur, betydelse, förekomst och spridning. Laborationer och experiment nyttjas för att konkretisera delar av innehållet, träning i handhavande av kemiska ämnen, samt dess betydelse som verktyg för lärande.

”Science, Technology and Society (STS)” introduceras utifrån platsens betydelse för lärandet och knyts till kontexters bidrag till innehållets legitimitet och autenticitet. Olika former av politisk styrning av ämnesinnehållet belyses. Med hjälp av ”Scientific literacy” fördjupas utbildningens syften. Här behandlas dels relevant forskning om lärande och elevers förståelse i ämnet, dels metoder för att själv genomföra
ämnesdidaktiska studier.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, laborationer, fältverksamhet och
självständiga studier.

Examination

Individuell skriftlig salstentamen, genomförande av laborationer och fältverksamhet samt individuell eller parvis muntlig och skriftlig redovisning. 

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution