Geografi (1-30 hp), 30 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå, områdesbehörighet 6c,Matematik 2/Matematik B. Kursen förutsätter dessutom Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: Verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp, Kunskapsbedömning och betygsättning, 7,5 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- översiktligt redogöra för landskapets grundelement mark, vatten och luft
- översiktligt redogöra för centrala miljöfrågor, särskilt sådana som rör landskapet och dess förändringar
- översiktligt redogöra för människans sätt att utnyttja och påverka landskapet genom bebyggelse och försörjningsformer i olika tider och på skilda håll i världen
- använda kartor och annan geografisk information för enklare rumslig analys av naturlandskapet och kulturlandskapet
- översiktligt redogöra för naturresurser och deras betydelse för utveckling i olika delar av världen
- definiera och översiktligt karaktärisera regioner utifrån deras naturförhållanden och kulturförhållanden i olika delar av världen
- diskutera och analysera kursplanernas innehåll för geografiämnet i grundskolan samt argumentera för val av läromedel och relatera teorier om kunskap och lärande till olika delar av geografiundervisningen

Kursinnehåll

Kursen behandlar landskapets former som resultat av geologiska processer med särskilt fokus på endogena och exogena processer, samt jordens storskaliga tektonik. Dessutom ingår studier av vattnets, isens, vindens och vegetationens påverkan. Vidare behandlas mineral, bergarter och jordarter i olika delar av världen samt klimat och klimatförändring. Häri ingår studier av solens och jordens relationer och deras betydelse för temperaturförhållanden, odlingsbarhet m.m. I kursen undersöks genom fältstudier bland annat Högsta kustlinjen, sedimentära bergartslager och förkastningsbranter samt hur olika bergarter omvandlas till byggnadsmaterial. I kursen studeras kartans historia liksom kartprojektioner och kartframställning. Digitala och manuella kartografiska metoder, laborationer och övningar ingår.
Vidare behandlar kursen landskapets former som resultat av människans verksamhet studeras. Markanvändning och bebyggelse i rurala och urbana landskap samt svenska landskapstyper, deras framväxt och utmärkande drag studeras. I kursen studeras även historiska kartor som stöd för landskapstolkning samt fysisk planering i Sverige.
I kursen studeras även naturresurser i lokalt, regionalt, nationellt och globalt perspektiv: förekomster, försörjning, förädling och miljöpåverkan. Vidare behandlas befolkningsutveckling och livsmedelsförsörjning samt infrastruktur, handel och rumsliga effekter av ekonomisk aktivitet. Sambandsförhållanden poängteras.
I momentet studeras olika typer av regioner, avgränsade utifrån naturlandskapets innehåll, kulturfaktorer, ekonomisk utveckling, funktionell samhörighet mm. Vidare behandlas världens länder och folk i övergripande, regionalt perspektiv samt frågor rörande hållbar utveckling i u-länder och i-länder.
Kursens innehåll behandlas såväl genom teoretiska studier som arbete i fält.
Kursens ämnesdidaktiska delar består av integrerade moment där styrdokument läromedel och omvärldssyn behandlas, med direkt anknytning till kursens ämnesteoretiska innehåll. Olika teorier om kunskap och lärande relateras till olika delar av geografiundervisningen i grundskolan åk 7-9.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar, handledning, seminarier, laborationer, exkursioner och självständiga studier

Examination

Examinationen sker genom följande  examinatonsformer: 

Salstentamen  

Hemtentamen  

Muntliga redovisningar med skriftligt underlag

Skriftlig redovisning med muntlig uppföljning

Skriftlig redovisning

För betyget godkänt (G) på hel kurs krävs att samtliga examinationsmoment har som minst betyg godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) på hel kurs krävs att mer än hälften, avseende högskolepoäng, av examinationsmomenten med tregradig betygsskala har betyg väl godkänt (VG). 

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Revideringsdatum
2019-09-10

Diarienummer
LiU-2019-02897; 242/07-41

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution