Religionskunskap (61-75 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Godkända moment om sammanlagt 45 hp i Religionskunskap (1-60 hp), varav momentet tros- och livsåskådning i Religionskunskap (1-30 hp) ska ingå och Religionskunskap (31-37,5 hp) ska vara godkänd i sin helhet, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- kritiskt analysera teologisk argumentation om frälsning i representativa kristna originaltexter i översättning,
- kritiskt analysera etiska synsätt och argument inom valda världsreligioner mot bakgrund av etikens idéhistoria,
- använda och problematisera centrala termer inom tros- och livsåskådning på ett teoretiskt medvetet sätt,
- kritiskt diskutera aktuell forskning samt centrala metoder och teorier inom tros- och livsåskådning,
- analysera konsekvenser av olika ämnestraditioner for religionsundervisningens innehåll och former,
- analysera mönster för kommunikation och samspel i religionsundervisningen i skolan, och
- problematisera hur religionsämnets innehåll kommuniceras i såväl undervisning som i andra sammanhang.

Kursinnehåll

Kursen är indelad i två delar med ett ämnesdidaktiskt stråk.

Kristen frälsningslära (6,5 hp)
Delkursen är en fortsatt fördjupning i kristen troslära som lägger fokus på frågan om frälsning. Frälsningsläran studeras utifrån teologiska klassiker skrivna av representanter från olika trosinriktningar och i olika tidsepoker. Det betyder att delkursen ger en inblick i hur frälsningsläran kan tolkas på en mängd olika sätt. Ett viktigt inslag i delkursen är att öva kritisk analys, särskilt 1) att bryta ner olika tolkningar av frälsningsläran i centrala tankegångar och att visa hur dessa tankegångar relaterar till varandra, andra läror, bibeltexter och kulturell kontext, och 2) att kritiskt diskutera olika syn på frälsning utifrån perspektiv såsom makt och genus.

Etik (6,5 hp)
I delkursen ges en fortsatt bearbetning av hur några etiska frågor behandlas inom några världsreligioner. Den studerande tränar på att analysera etisk argumentation inom religioner, vilket inkluderar att identifiera hur etiska ställningstaganden grundas i religiösa texter, övertygelser och levnadssätt. En viktig analysfråga är hur denna argumentation använder klassiska etiska traditioner såsom dygdetik, konsekvensetik och pliktetik, och hur den därmed relaterar till etikens idéhistoria. Det ingår också en kritisk diskussion av dessa etiska argument inklusive hur klass, etnicitet och genus påverkar etikens frågor. En viss fördjupning görs i etiska frågor som uppstår i mötet mellan religion och ett modernt samhälle, särskilt sexualitet, jämställdhet och matregler.

I delkurserna ingår en strimma om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Detta stråk innefattar en fortsatt orientering i, och kritisk diskussion av, aktuell forskning och centrala metoder och teorier inom tros- och livsåskådning. Ett visst fokus ligger på kritisk analys och på en fortsatt fördjupning och problematisering av grundläggande terminologi.

Ämnesdidaktiskt stråk (2 hp)
Kursen behandlar kommunikation och samspel i religionsundervisningen i skolan. Vidare studeras hur religionsämnets innehåll kommuniceras även i andra sammanhang. Olika ämnestraditioners konsekvenser för religionsundervisningens innehåll och former berörs också.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter, individuell skriftlig tentamen och muntlig presentation i samband med aktivt deltagande i seminarier. Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
• Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution