Religionskunskap (76-90 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Religionskunskap (1-60 hp) med minst 45 hp godkända

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- kritiskt analysera några våldsbejakande extremistgrupper, hur deras syn på våld varierar och hur de utmanar demokratiska samhällen,
- kritiskt analysera forntida religioner och hur dessa religiösa traditioner brukas i dagens samhälle och kulturliv för att konstruera identitet och gemenskap,
- använda och problematisera centrala termer inom fälten våldsbejakande extremism och forntida religioner på ett teoretiskt medvetet sätt,
- självständigt identifiera, formulera och lösa ett avgränsat vetenskapligt problem inom religionshistoria på ett teoretiskt och metodiskt medvetet sätt,
- kritiskt diskutera aktuell forskning samt centrala metoder och teorier inom religionshistoria med anknytning till kursinnehållet,
- reflektera över det egna ansvaret för hur kunskaper om forntida religioner och våldsbejakande extremism används i dagens samhälle,
- argumentera för val av läromedel i vid bemärkelse och analysera konsekvenserna av dessa val, och
- argumentera för val av stoff, undervisningsformer och centrala begrepp i relation till religionsämnets olika delar.

Kursinnehåll

Kursen är indelad i två delar med ett ämnesdidaktiskt stråk.

Religion, våld och terrorism (6,5 hp)
Delkursen berör våldsbejakande extremism inom etablerade religiösa och politiska traditioner såväl som inom samtida nyandlighet. Den studerande tränar på att problematisera termer såsom radikalisering och extremism samt hur religionsbegreppet används för att skilja ut visst våld som religiöst i kontrast mot sekulärt våld. Kursdelen tar upp en rad konkreta exempel och belyser hur olika grupper legitimerar våld som medel för samhällsförändring mot bakgrund av olika teorier om framväxten av våldsbejakande extremism. Den berör också hur våldsbejakande extremism utmanar demokratiska institutioner och reser frågor om religionsfrihet.

Forntida religioner och traditionsförmedling (6,5 hp)
Denna kursdel behandlar forntida religioner från olika kultursfärer, traditionsförmedling och den roll de äldre religionerna fortfarande spelar i dagens samhälle och kulturliv.

I delkurserna ingår en strimma om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Detta stråk innefattar en fortsatt orientering i, och kritisk diskussion av, aktuell forskning och centrala metoder och teorier inom religionshistoria. Ett visst fokus ligger på kritisk analys och på en fortsatt fördjupning och problematisering av grundläggande terminologi.

Ämnesdidaktiskt stråk (2 hp)
I denna kursdel behandlas olika typer av läromedel och deras användning i skolans religionsundervisning. Till detta kommer val av stoff, arbetsmetoder och centrala begrepp i relation till religionsämnets olika delar.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter, individuell muntlig redovisning, individuell skriftlig tentamen och aktivt deltagande i seminarier. Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
• Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution