Samhällskunskap (31-52,5 hp), 22.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Samhällskunskap (1-30 hp) med minst 15 hp godkända samt alla tidigare VFU-kurser enligt studiegången godkända

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

• diskutera olika teorier och perspektiv i relation till demokratins förverkligande
• diskutera centrala begrepp i samhällskunskapsämnet
• redogöra för hur elevers lärande om EU-undervisning kan bedrivas
• diskutera elevers lärande och undervisning om globala frågor i skolan inklusive formella dokument som konventionen för mänskliga rättigheter
• analysera och argumentera för val av samhällskunskapsläromedel inklusive digitala läromedel för årskurs 7-9 och gymnasieskolan
• diskutera prov, formativ och summativ bedömning samt nationella prov inom årskurs 7-9 samt gymnasiet
• redogöra för grundläggande strukturer i det svenska politiska systemet
• redogöra för centrala och kritiska situationer i den moderna politiska historien och vad dessa betytt för hur svensk politik och förvaltning är organiserad och strukturerad idag
• skriftligt redogöra för och reflektera kring såväl empiriska som principiella aspekter av svensk politik och förvaltning
• analysera politiska händelser i relation till det svenska politiska systemets särdrag och historiska utveckling
• analysera och förhålla sig till olika förklaringsansatser inom svensk politik och förvaltning,
• kritiskt förhålla sig till argument och tolkningar av olika förvaltningsmodeller och politiska förlopp
• redogöra för grundläggande begrepp och teorier om internationell politik, samt om centrala internationella aktörer, processer och institutioner,
• redogöra för hur teorier, begrepp och institutioner uppkommer och förändras och tolkas i olika historiska, politiska och kunskapsteoretiska kontexter,
• skriftligt reflektera över och kritiskt förhålla sig till företeelser, begrepp och teorier, samt muntligt i en seminariesituation redogöra för sina tankegångar och förhålla sig till andra studenters motsvarande prestation
• argumentera för och mot samt jämföra och kontrastera olika teorier om internationell politik, samt applicera dessa på historiska eller samtida exempel
• inta ett kritiskt förhållningssätt till argument och tolkning utifrån såväl kunskapsteoretiska som etiska och demokratiska perspektiv.

Kursinnehåll

Ämnesdidaktik
Delkursen tar upp olika teorier och perspektiv i relation till demokratins förverkligande. Kursen lyfter fram globala perspektiv och i synnerhet formella dokument som behandlar mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Vidare diskuteras elevers lärande om EU, demokrati och globala frågor i skolan. Centrala begrepp, förståelse av begrepp, analoga och digitalal läromedel samt bedömning av lärande är ytterligare inslag i kursen.

Det svenska politiska systemet
Delkursen behandlar svensk politik och förvaltning avseende lokala, regionala och nationella processer. Särskild vikt läggs vid den politiskt historiska utvecklingen och samspelet mellan politik och förvaltning. Delkursen fokuserar principiella särdrag och deras relation till centrala idéer inom politisk teori

Internationell politik
Delkursen behandlar grundläggande begrepp och teorier om internationell politik samt olika historiska och samtida företeelser inom internationell politik, som exempelvis FN-systemet, internationell säkerhetspolitik och internationellt samarbete.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen innehåller föreläsningar, seminarier och självständiga studier.
Obligatoriskt moment: deltagande i seminarier med skriftlig redovisning i Det svenska politiska systemet.

Examination

Kursen examineras genom portföljredovisning, muntlig och skriftlig redovisning, skriftlig tentamen samt genomförande av seminarier och rollspel.

För VG på hel kurs krävs VG på 2 av följande 3 moment: portföljredovisning samt skriftliga salstentamina.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Kursen reviderad 2019-09-10; Dnr LiU-2019-02897

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
• Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution