Samhällskunskap (31-52,5 hp), 22.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Kursen kräver genomgången Samhällskunskap (1-30 hp) varav 22,5 hp med godkänt resultat samt godkända kurser (UK 1-4), Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp, Kunskapsbedömning och betygssättning, 7,5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7,5 hp, samt godkänd VFU-kurs i ämne 2, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

• diskutera massmedias innehåll och påverkan på opinionsbildning och demokratin.
• diskutera olika teorier och perspektiv i relation till demokratins förverkligande.
• diskutera centrala begrepp i samhällskunskapsämnet.
• redogöra för hur elevers lärande om EU-undervisning kan bedrivas
• diskutera elevers lärande och undervisning om globala frågor i skolan inklusive formella dokument som konventionen för mänskliga rättigheter.
• analysera och argumentera för val av samhällskunskapsläromedel inklusive digitala läromedel för årskurs 7-9 och gymnasieskolan.
• diskutera prov, formativ och summativ bedömning samt nationella prov inom årskurs 7-9 samt gymnasiet
• redogöra för grundläggande strukturer i det svenska politiska systemet,
• redogöra för centrala och kritiska situationer i den moderna politiska historien och vad dessa betytt för hur svensk politik och förvaltning är organiserad och strukturerad idag,
• skriftligt redogöra för och reflektera kring såväl empiriska som principiella aspekter av svensk politik och förvaltning,
• analysera politiska händelser i relation till det svenska politiska systemets särdrag och historiska utveckling
• analysera och förhålla sig till olika förklaringsansatser inom svensk politik och förvaltning,
• kritiskt förhålla sig till argument och tolkningar av olika förvaltningsmodeller och politiska förlopp
• redogöra för grundläggande begrepp och teorier om internationell politik, samt om centrala internationella aktörer, processer och institutioner,
• redogöra för hur teorier, begrepp och institutioner uppkommer och förändras och tolkas i olika historiska, politiska och kunskapsteoretiska kontexter,
• skriftligt reflektera över och kritiskt förhålla sig till företeelser, begrepp och teorier, samt muntligt i en seminariesituation redogöra för sina tankegångar och förhålla sig till andra studenters motsvarande prestation,
• argumentera för och mot samt jämföra och kontrastera olika teorier om internationell politik, samt applicera dessa på historiska eller samtida exempel,
• inta ett kritiskt förhållningssätt till argument och tolkning utifrån såväl kunskapsteoretiska som etiska och demokratiska perspektiv

Kursinnehåll

Ämnesdidaktik
Delkursen tar upp massmedias roll i samhället och hur media påverkar opinionsbildiningen. Teorier och perspektiv på demokrati fördjupas och i relation till medias roll. Kursen lyfter fram globala perspektiv och i synnerhet formella dokument som Mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Vidare diskuteras elevers lärande om globala frågor i skolan. Centrala begrepp, förståelse av begrepp och bedömning av lärande är ytterligare inslag i kursen.

Det svenska politiska systemet
Delkursen behandlar svensk politik och förvaltning avseende lokala, regionala och nationella processer. Särskild vikt läggs vid den politiskt historiska utvecklingen och samspelet mellan politik och förvaltning. Delkursen fokuserar principiella särdrag och deras relation till centrala idéer inom politisk teori

Internationell politik
Delkursen behandlar grundläggande begrepp och teorier om internationell politik samt olika historiska och samtida företeelser inom internationell politik, som exempelvis FN-systemet, internationell säkerhetspolitik och internationellt samarbete.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och självständiga studier.
Obligatoriskt moment: deltagande i seminarier med skriftlig redovisning Det svenska politiska systemet

Examination

Kursen examineras genom portföljredovisning, muntlig och skriftlig redovisning, skriftlig tentamen samt genomförande av seminarier och rollspel.

För VG på hela kursen krävs VG på minst två av de tre delarna Ämnesdidaktik, Det svenska politiska systemet och Internationell politik.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Kursen reviderad 2019-09-10; Dnr LiU-2019-02897

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution