Samhällskunskap (61-90 hp), 30 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Samhällskunskap (1-60 hp) med minst 30 hp godkända

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- diskutera lokala och globala utmaningar samt analysera människors olika livsvillkor ur ett lokalt och globalt perspektiv.
- analysera globaliseringens konsekvenser för individer, grupper, organisationer och samhälle utifrån samhällsorienterande perspektiv.
- analysera lärande i multikulturella pedagogiska miljöer och argumentera för att integrera globala och internationella perspektiv i samhällskunskapsundervisningen.
- självständigt organisera och strukturera samt utvärdera innehållet av lärande genom fältstudier i lokal eller global miljö.
- självständigt skapa ett egenproducerat läromedel för undervisning i samhällskunskap
- redogöra för nationalekonomiämnets historiska utveckling med avseende på vad som studerats (ämnets domän) och hur det studerats (ämnets metod),
- beskriva och kritiskt analysera olika tillämpningar/tillämpningsområden för modern nationalekonomi.
- redogöra för grundläggande begrepp, resonemang och perspektiv inom modern sociologisk teori.
- analysera aktuella samhällsproblem med hjälp av olika sociologiska teorier på samhälls-grupp- och individnivå
- redogöra för och diskutera globalisering och social rörlighet och dess konsekvenser för individer och grupper ur ett sociologiskt perspektiv.
- redogöra för och diskutera välfärdssamhällets sociala strukturer samt olika gruppers livsvillkor i det samtida samhället.
- redogöra för och kritiskt granska social segregering och dess orsaker och effekter i relation till ovanstående sammanhang
- redogöra för grundläggande begrepp och teorier inom jämförande politik och förvaltning samt om centrala institutioner, aktörer och processer,
- demonstrera övergripande kunskaper om några staters politik och förvaltning, förståelse för hur deras särdrag kan förklaras samt för hur teorier, begrepp och institutioner uppkommer och förändras och tolkas i olika historiska, politiska och analytiska perspektiv,
- diskutera hur jämförelser bidrar till en ökad kunskap om politik och förvaltning samt förmåga att skriftligt reflektera över och förhålla sig kritiskt till politiska och förvaltningsrelaterade företeelser ur jämförande perspektiv genom att tillämpa begrepp och teorier,
- applicera olika teorier och metoder inom jämförande politik på historiska eller samtida exempel,
- muntligt i en seminariesituation redogöra för sina analyser och kritiskt diskutera begrepp och teorier

Kursinnehåll

Ämnesdidaktik
Delkursen genomförs till stor del i fältmiljö, vilket sker lokalt eller utomlands. I kursen diskuteras globaliseringens olika drivkrafter och konsekvenser, dess sociala och ekonomiska ursprung samt dess konsekvenser för olika grupper av människor och organisationer. Kursen behandlar internationalisering i skolan och konsekvenser för undervisning i gymnasieskolan. Studenterna tar ett stort ansvar för fältstudien och med utgångspunkt från den lärande miljön, och relevant forskning, skapas ett egenproducerat läromedel

Nationalekonomi
Delkursen behandlar de ekonomiska teoriernas utveckling samt hur modern nationalekonomi kan tillämpas inom dagsaktuella samhällsfrågor.

Frågorna kan exempelvis röra områden som tillväxt, hållbar utveckling, globalisering, stabiliseringspolitik och resursfördelning.

Sociologi
Inom delkursen behandlas modern sociologisk teori och begreppsbildning. Delkursen fokuserar på teorier om sociala och kulturella samhällsförändringar och dess konsekvenser på grupp- och individnivå. Moderna sociologiska teorier och begrepp tillämpas för att belysa globalisering, social rörlighet, välfärdssamhällets sociala strukturer, olika gruppers livsvillkor samt segregering.

Politiska system i jämförande perspektiv
Kursen erbjuder teoretiska modeller och empiriska illustrationer kring statsskick, politiska system och förvaltningsmodeller samt kring sambandet mellan politisk/institutionell, ekonomisk utveckling och betydelsen av dessa för utvecklingen av politiska system. Kursen visar specifika kunskaper om EU och MENA (Mellanöstern/Nordafrika) som två skilda politiska system samt det sociopolitiska fenomen som binder de två systemen samman. I detta sammanhang utgör det svenska politiska systemet och dess historiska erfarenheter och samtida politiska företeelser en väsentlig grund för kursens komparativa metoder. Fokus är teorier (inklusive specifika teorier om MENA) kring statsbildningsprocesser, statsskick och förvaltningsmodeller samt deras analytiska applikationer och olika metoder för jämförelser. Därtill utgör MENA och EU:s politik, statsformer, struktur och förvaltning en viktig del av kursen. Förklaringsansatser som pekar på grundläggande förståelse för ekonomiska och politiska sammanhang ur ett jämförande perspektiv beaktas. 

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, fältstudier, handledning, grupparbete samt självständiga studier.

OBLIGATORISKT MOMENT:
Seminarier Sociologi

Seminarier Politiska system i jämförande perspektiv

Examination

Kursen examineras genom muntlig och skriftlig redovisning samt skriftliga tentamina: sals- och hemtentamen.

För VG på hel kurs krävs VG på 3 av 4 VG-grundande moment.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
• Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution