Folkhögskolan som särskild utbildningsform, 15 hp

The folk high school as educational institution, 15 credits

940G31

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Louise Malmström

Kursansvarig

Louise Malmström

Studierektor eller motsvarande

Karolina Muhrman

Kontaktinformation

VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort VOF
L1FH1 Folkhögskollärarprogrammet, halvfart 1 (HT 2021) 202134-202203 Svenska Linköping O

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Folkhögskollärarprogrammet

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

  • redogöra för folkhögskolans framväxt, organisation, uppdrag och mål
  • beskriva folkbildningens idéer och grundläggande värden såsom bildning, demokrati, jämställdhet, jämlikhet, mångfald och mänskliga rättigheter och hur de kommer till uttryck i folkhögskollärarens arbete
  • identifiera och gestalta folkhögskolans samtida och framtida utmaningar i förhållande till aktuell folkbildningsforskning
  • redogöra för och problematisera olika centrala begrepp som undervisning, kunskap, bildning och lärande
  • redogöra för olika vuxendidaktiska perspektiv
  • beskriva och analysera det egna ämnesområdets innehåll och karaktär i förhållande till folkhögskollärarens pedagogiska uppdrag och sammanhang
  • utifrån det egna ämnet planera, genomföra, beskriva och begreppsliggöra samt reflektera över undervisning i förhållande till folkhögskollärarens pedagogiska uppdrag och sammanhang
  • använda praktiskt-estetiska uttrycksmedel vid undervisning

Kursinnehåll

Kursen ger en introduktion till folkhögskolan som särskild utbildningsform. Dokument som är centrala för folkhögskolan behandlas, tillsammans med historiska och aktuella tolkningar av folkbildningens idéer samt exempel på folkbildningsforskning. Studenten genomför en kortare fältstudie för att bekanta sig med skolformen och med folkhögskollärarens arbete. Därutöver behandlar kursen undervisning på folkhögskola utifrån didaktikens centrala frågeställningar. Studenten får identifiera och reflektera över det egna undervisningsämnets innehåll och karaktär. Studenten får öva sig på att organisera undervisning och använda olika uttrycksmedel vid undervisning. Kursen innehåller även normkritiska perspektiv på undervisning.

Undervisnings- och arbetsformer

I kursen förekommer föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, grupparbeten, fältstudier, undervisningsövningar och självständiga studier.

Examination

Kursen examineras genom aktivt deltagande i seminarier, muntlig gruppredovisning, genomförande av övningslektion med efterföljande skriftlig reflektion samt individuella skriftliga redovisningar.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tvågradig skala, U, G

Övrig information

Kursen reviderad 2020-04-02; Dnr LiU-2020-01361

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
SRE3 Skriftlig redovisning 3 hp U, G
SRE2 Övningslektion med tillhörande reflektion 4.5 hp U, G
OBL1 Seminarium 3 hp U, G
GRE1 Muntlig gruppredovisning 2.5 hp U, G
SRE1 Skriftlig redovisning 2 hp U, G

Ordinarie litteratur

Böcker

(Många av texterna tillhandahålls elektroniskt)
Andersson, Per, Colliander, Helena, Harlin, Eva-Marie, (2020) Om folkhögskolan : en särskild utbildningsform för vuxna. Upplaga 1 Lund : Studentlitteratur, [2020]

ISBN: 9789144133300

Biesta, Gert, (2014) The beautiful risk of education. Boulder : Paradigm Publishers, c2014

ISBN: 9781612050263,1612050263,9781612050270,1612050271

Boal, Augusto, Jackson, Adrian, (2002) Games for actors and non-actors. 2. ed. London : Routledge, 2002

ISBN: 0415267617,0415267080,9780415267618,9780415267083

Gustavsson, Bernt, (2002) Vad är kunskap? : en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm : Statens skolverk : Fritze [distributör], 2002

ISBN: 9185009199,16513460,16513460

Gustavsson, Michael, Österman, Tove, Hållén, Elinor, (2016) Vad ska en svensk kunna? : utbildningens dilemma - intressenas spel. Göteborg : Daidalos, 2016

ISBN: 9789171734747

Hållén, Elinor (2016) Folkbildning – fri och frivillig eller under statliga direktiv? Vad ska folket kunna?

Hvenmark-Nilsson, Katja, (2016) Välkommen in i mitt klassrum : vägledning för nya lärare. 1. uppl. Lund : Studentlitteratur, 2016

ISBN: 9789144108681

Laginder, Ann-Marie, Landström, Inger, (2005) Folkbildning - samtidig eller tidlös? om innebörder över tid. Linköping : Mimer, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet : Skapande vetande, Linköpings universitet [distributör], 2005

ISBN: 9185457639

Larsson, Staffan Förnyelse som tradition.

Larsson, Staffan, (2013) Vuxendidaktik : fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. 1. utg. Stockholm : Natur & kultur, 2013

ISBN: 9789127120006

(230 s). 

Liedman, Sven-Eric, (2002) Ett oändligt äventyr : om människans kunskaper. [Ny utg.] Stockholm : Bonnier, 2002

ISBN: 9100580937,9789100580933

Naughton, Christopher, Biesta, Gert, Cole, David R., (2018) Art, artists and pedagogy : philosophy and the arts in education. London : Taylor & Francis, 2018

ISBN: 9781138500600

Säljö, Roger, (2015) Lärande : en introduktion till perspektiv och metaforer. Första upplagan Malmö : Gleerups, 2015

ISBN: 9789140688262

Artiklar

Johan Öhman, Om didaktikens möjligheter – ett pragmatiskt perspektiv

Utbildning och demokrati, 23(3), s. 33-52.

Kumashiro, Kevin K. , Postperspektiv på antidiskriminerande undervisning i engelska, matematik och samhälls- och naturorienterande ämnen Tidskrift för Genusvetenskap, Nr 1. Tema pedagogik. 2009
Laginder, Ann-Marie, Nordvall, Henrik, Crowther, Jim, Popular education, power and democracy: Swedish experiences and contributions Leicester : Niace, cop. 2013 2013

Valda delar.

Webbsidor

Folkbildningsrådet (2020). Folkbildningens betydelse för samhället 2019: Folkbildningsrådets samlade bedömning. Stockholm: Folkbildningsrådet https://www.folkbildningsradet.se/globalassets/rapporter/2020/folkbildningsradets-samlade-bedomning-2019_final.pdf
Kursen förutsätter också att ni orienterar er i följande styrdokument (finns online)
Prop 2013/14:172, Allas kunskap – allas bildning https://data.riksdagen.se/fil/EEC16A17-3600-49FE-A33E-5F3A9C41B0B2
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) (2019), Idégrund https://www.sverigesfolkhogskolor.se/globalassets/dokument_rio/rorelsefolkhogskolornas-idegrund.pdf
Sverige. Statskontoret (2018). En folkbildning i tiden: en utvärdering utifrån syftena med statsbidraget ; slutrapport. Stockholm: Statskontoret http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2018/201810.pdf

Kompletterande litteratur

Övrigt

Abrahamsson, Kenneth (2016). Folkbildningens frihet och värde: metaperspektiv på folkhögskolor och studieförbund, Folkbildningsrådet, Stockholm.
Biesta, Gert. (2015). What is Education For? On Good Education, Teacher Judgement, and Educational Professionalism. European Journal of Education, 50, s 75-87.
Byréus, Katrin (1996). Du har huvudrollen i ditt liv. Stockholm: Liber. Valda delar.
Fries, Julia (2016) ”Att bli skapande av det nya": Fem dramapedagogers uppfattningar av drama som verktyg i vuxnas lärande för hållbar utveckling (), Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
Gustavsson, Bernt & Wiklund, Matilda (red.) (2013). Nyttan med folklig bildning: en studie av kapitalformer i folkbildande verksamhet. Lund: Nordic Academic Press.
Hjort, Madeleine (2011). Konstens betydelse Om konstarter och litteratur i skola och samhälle. Stockholm: Carlsson bokförlag.
Jonsson, Stefan (2011). Apans bildningsresa. Om förhållandet mellan europeiska bildningsidéer och postkolonial teori. I S. Boozon, L. Eriksson, A. Lundin & A. Svensson (red.) Att bilda ett samhälle – texter kring mångkultur och folkbildning. Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning.
Molander, Bengt (1996). Kunskap i handling. Daidalos AB.
Tøsse, Sigvart (2009). Folkbildning som universellt fenomen: om betydelser och motsvarigheter i historiskt och internationellt perspektiv. Linköping: Mimer, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
Valbar litteratur

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.