Specialpedagogik - kunskapsområde och forskningsfält, 15 hp

Special Education - Theories and Research, 15 credits

941A08

Huvudområde

Specialpedagogik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Lotta Holme

Kursansvarig

Lotta Holme, Tove Mattsson

Studierektor eller motsvarande

Margareta Engvall
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort VOF
L7YSP Specialpedagogprogrammet 1 (HT 2020) 202034-202103 Svenska Linköping O

Huvudområde

Specialpedagogik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Specialpedagogprogrammet

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs förutom grundläggande behörighet Lärarexamen och därefter yrkesverksamhet som lärare på heltid under minst tre år.

Lärandemål

Efter kursen skall den studerande:

- visa kunskaper om centrala specialpedagogiska begrepp,
- kunna diskutera specialpedagogik i ett historiskt och internationellt perspektiv,
- kunna diskutera specialpedagogik i forskning och samhälle,
- visa kunskaper om internationella, nationella och lokala styrdokument gällande specialpedagogisk verksamhet och organisation,
- kunna diskutera etiska och juridiska aspekter av specialpedagogisk verksamhet, 
- visa insikter i olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik och funktionsnedsättningar i såväl inkluderande som segregerande organisation av undervisning,
- visa förståelse för speciallärarens och specialpedagogens arbete i förebyggande specialpedagogisk verksamhet,
- visa kunskaper om pedagogiskt ledarskap,
- kunna reflektera teoretiskt över specialpedagogisk praktik och de specialpedagogiska yrkesrollerna, samt
- visa medvetenhet om vad ett vetenskapligt och forskningsetiskt förhållningssätt kan innebära.

Kursinnehåll

Kursen behandlar specialpedagogisk verksamhet och specialpedagogiska förhållningssätt ur såväl ett historiskt som nutida perspektiv. Centrala begrepp som problematiseras och diskuteras i kursen är bland annat delaktighet, inkludering, integrering, avvikelse och normalitet samt funktionsnedsättning. Kunskaper om samhällets och skolans möte med och ansvar för barn och ungdomar är centralt i kursen och lagar och förordningar som reglerar detta ansvar studeras. I kursen bearbetas också dilemmasituationer där etiska och juridiska överväganden och ställningstaganden görs i syfte att utveckla de studerandes värderingsförmåga och förhållningssätt. Yrkesrollen diskuteras och problematiseras i relation till styrdokument, specialpedagogisk verksamhet och organisation.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen innehåller såväl campusförlagda studier som studier på distans. Undervisningen sker i form av fältstudier, litteraturseminarier, föreläsningar samt muntliga och skriftliga uppgifter, enskilt eller i grupp och med stöd i lärplattform.

Examination

Kursen examineras genom individuella kurs/fältuppgifter, såväl skriftliga som muntliga. Kursen avslutas med en skriftlig examinationsuppgift.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tvågradig skala, U, G

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
STN1 Skriftlig examinationsuppgift 7 hp U, G
SRE3 Skriftlig tentamen 3 hp U, G
SRE2 Skriftlig tentamen 5 hp U, G
Obligatorisk litteratur von Ahlefeld Nisser, Desiree (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag. Skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education, 34, 246-264. Berg, Gunnar (2011). Skolledarskap och skolans frirum. Lund: Studentlitteratur. Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi (främst kap 1, 20, 24, men även som referenslitteratur 5, 6, 17, 22 och 23) Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) (2003). Problembarnets århundrade. Normalitet, expertis och visionen om framsteg, Lund: Studentlitteratur (kap 1, 2, 3, 4) *Canino, Glorisa & Alegría, Margarita (2008). Psychiatric diagnosis – is it universal or relative to culture? Journal of Child Psychology and Psychiatry, Vol. 49, No.3, pp. 237-250. Emanuelsson, Ingemar (2003). En skola för alla. Om specialpedagogik. I Staffan Selander (red.) Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning, Myndigheten för skolutveckling, s 291-30. http://hundochkatter.se/special/Kurslitteratur/Kobrannallenomajjen03.pdf **Eriksson Gustavsson, Anna-Lena, Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Erdis, Mare (2011). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. Examensordning SFS 1993:100, Bilaga 2. Speciallärarexamen, www.regeringen.se (delas ut) Examensordning SFS 1993:100, Bilaga 2. Specialpedagogexamen, www.regeringen.se (delas ut) *Florian, Lani (2019). On the necessary co-existence of special and inclusive education. International Journal of Inclusive Education, 23:7-8, 691-704. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2007). Vetenskapsrådet, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf *Granlund, Mats & Lillvist, Anne (2015). Factors influencing participation by preschool children with mild intellectual disabilities in Sweden: with or without diagnosis. Research and Practice in Intellectual and Developmental Disabilities, 2:2, s 16-135. *Grosche, Michael & Volpe, Robert J. (2013). Response-to-intervention (RTI) as a model to facilitate inclusion for students with learning and behaviour problems. European Journal of Special Needs Education, 28:3, 254-269. Göransson, Kerstin, Lindqvist, Gunilla, Klang, Nina, Magnusson, Gunnlaugur & Nilholm, Claes (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie. Forskningsrapport. Karlstad University Studies 2015:13. Karlstad universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:784444/FULLTEXT01.pdf *Göransson, Kerstin, Malmqvist, Johan & Nilholm, Claes (2013). Local school ideologies and inclusion education: the case of Swedish independent schools. International Journal of Special Needs Education, Vol. 28, No. 1, pp. 49-63. *Göransson, Kerstin, Lindqvist, Gunilla, Möllås, Gunvie, Almqvist, Lena & Nilholm, Claes (2017). Ideas about occupational roles and inclusive practices among special needs educators and support teachers in Sweden. Educational Review, 69(4), 490-505. Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig på Internet: http://hundochkatter.se/special/Pedagogisktdilemmaspecundervisning.pdf *Haug, Peder (2017). Understanding inclusive education: ideals and reality. Scandinavian Journal of Disability Research. Vol. 19, No. 3, pp. 2016-217. *Isaksson, Joakim & Lindqvist, Rafael (2015). What is the meaning of special education? Problem representations in Swedish policy documents: late 1970s-2014. European Journal of Special Needs Education, 30:1, 122-137. Irisdotter, Sara (red.) (2018). Läraren och yrkesetiken: principer, värden och förhållningssätt i förskolans och skolans vardag. Lund: Studentlitteratur *Lindqvist, Gunilla & Nilholm, Claes (2013). Making schools inclusive? Educational leaders’ views on how to work with children in need of special support. International Journal of Inclusive education, Vol. 17, No. 1, pp. 95-110. Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Möte med det som inte anses LAGOM. Stockholm: LIBER AB. Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (2018) Stockholm: Utbildningsdepartementet, www.skolverket.se Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 (2011). Stockholm: Utbildningsdepartementet, www.skolverket.se Läroplan för grundsärskolan, Lgr 11 (2011). Stockholm: Utbildningsdepartementet, www.skolverket.se Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 (2011). Stockholm: Utbildningsdepartementet, www.skolverket.se Läroplan för gymnasiesärskolan (2013). Stockholm: Utbildningsdepartementet www.skolverket.se Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011). (valda delar) Nilholm, Claes (2018). En inkluderande skola - möjligheter, hinder och dilemman. Studentlitteratur AB. Nilholm, Claes (2020). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Olsson, Ingrid (1999). Att leva som lytt. Handikappades levnadsvillkor i 1800-talets Linköping. Linköping Studies in Arts and Science. (delas ut) Persson, Bengt (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber. **Sandberg, Anette (red.) (2015). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. *Sandberg, Anette, Lillvist, Anne, Eriksson, Lilly, Björck-Åkesson & Granlund, Mats (2010). ”Special support” in Preschools in Sweden: Preeschool staff’s definition of the construct. International journal of Disability, Development and Education, Vol. 57, No. 1, pp 43-57. Skollag 2010:800. www.riksdagen.se **Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Speciallärarprogrammet och Specialpedagogprogrammet vid Linköpings universitet (2008). Råd angående att skriva kursuppgifter, examinationsuppgifter och rapporter. (delas ut) **Swärd, Ann-Katrin & Florin, Katarina (2014). Särskolans verksamhet: uppdrag, pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur. *valbara referenser ** valbara referenser mot verksamhetsområden v 49 (de historiska delarna i Eriksson Gustavsson läses av alla i kursens inledande veckor) Därutöver tillkommer internationella överenskommelser (till exempel FN:s barnkonvention och Salamancadeklarationen), kommunala och lokala styrdokument för obligatoriska och frivilliga skolformer och aktuella kursplaner i tillämpliga delar samt aktuella vetenskapliga artiklar. För att få en inblick i aktuell specialpedagogisk forskning och debatt rekommenderas Claes Nilholms blogg. Dessutom läses en valfri skönlitterär bok, som i vid mening gestaltar specialpedagogisk problematik.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.