Utomhuspedagogik med miljödidaktisk inriktning, 15 hp

Environmental outdoor education, 15 credits

943A08

Huvudområde

Pedagogik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Emilia Fägerstam

Kursansvarig

Emilia Fägerstam

Studierektor eller motsvarande

Margareta Engvall
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L7MPD Masterprogram i Didaktik med utomhuspedagogisk inriktning, kvartsfart (Kvartsfart, didaktik med utomhuspedagogisk inriktning) 5 (HT 2018) 201834-201923 Svenska Linköping, Valla O/V

Huvudområde

Pedagogik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Masterprogram i Pedagogiskt arbete/Didaktik med utomhuspedagogisk inriktning/Specialpedagogik

Förkunskapskrav

Studenten ska vara antagen till Masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid Linköpings universitet.

Lärandemål

Studenterna ska efter genomförd kurs kunna
- Redogöra för hur olika teorier om lärande har influerat utomhuspedagogiken forsknings- och arbetsområde
- Diskutera utomhuspedagogikens relation till närliggande utbildningstraditioner så som miljödidaktik och utbildning för hållbar utveckling
- Redogöra för grundläggande idéer och innehåll i utbildning för miljödidaktik/hållbar utveckling med en koppling till naturvetenskap och aktuell teknisk utveckling.
- Använda närområdet som en resurs för lärande i miljödidaktik med en koppling till naturvetenskap och aktuell teknisk utveckling.

Kursinnehåll

Kursen belyser teoretiska referensramar och undervisningstraditioner med relevans för utomhuspedagogikens forsknings- och arbetsområde. Olika aspekter av lärande diskuteras, framför allt med avseende på platsens betydelse för lärande och kunskap. Både kognitiva teorier och sociokulturella teorier om lärande belyses. Miljö- och klimatfrågor och utbildning för hållbar utveckling är områden med relevans för, och nära koppling till, den utomhuspedagogiska idétraditionen. Under kursen ges exempel på praktiskt miljödidaktiskt arbete och aktuell forskning och teoribildning diskuteras.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen ges i form av fältbaserad undervisning, seminarium, föreläsningar, individuellt arbete och arbete i grupp. Kursen ges delvis på distans med internatträffar med enkel förläggning som bekostas av deltagarna själva.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig och muntlig examination som preciseras i studiehandledningen

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tvågradig skala, U, G

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Referenslista Breiting, S., & Wickenberg, P. (2010). The progressive development of environmental education in Sweden and Denmark. Environmental Education Research, 16(1), 9-37. Dahl Madsen, K. (2013). Unfolding education for sustainable development as didactic thinking and practice. Sustainability, 5, 3771-3782. Efrat, E, & Tamar, T. (2011). ESD pedagogy: a guide for the perplexed. Journal of environmental education research, 42(1), 43-64. Hedefalk, M., Almqvist, J., & Östman, L. (2014). Education for sustainable development in early childhood education: a review of the research literature. Environmental Education Research, doi: 10.1080/13504622.2014.971716. Hill, A., & Brown, M. (2014). Intersections between place, sustainability and transformative outdoor experiences. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 14(3), 217-232. Humberstone, B., & Stan, I. (2012). Nature and well-being in outdoor learning: authenticity or performativity. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 12(3), 183-197. Ideland, M. (2016). Den KRAV-märkta människan. Lund: Celanders förlag. Jutvik, G., & Liepina, I. (n.d). Education for change. A handbook for teaching and learning sustainable development. Uppsala university Kollmuss, A., & Agyeman, J. (2002). Mind the gap: why do people act environmentally and what are the barriers to pro-environmental behavior? Environmental Education Research, 8(3), 239-260. Kudryavtsev, A., Stedman, R. C., & Krasny, M. E. (2012). Sense of place in environmental education. Environmental Education Research, 18(2), 229-250. doi:10.1080/13504622.2011.609615 Mannion, G., Fenwick, A., & Lynch, J. (2013). Place-responsive pedagogy: learning from teachers’ experiences of excursions in nature. Environmental Education Research, 19(6), 792-809. Rockström, J., & Klum, M. (2015). Big world, small planet: Välfärd inom planetens gränser.. Stockholm: Max ström. alternativt Rockström, J., & Klum, M. (2012). Vår tid på jorden. Välfärd inom planetens hållbara gränser. Stockholm: Langenskiöld. Sandell, K., & Öhman, J. (2013). An educational tool for outdoor education and environmental concern. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 13(1), 36-55. Sund, P., & Sund, L. (2017). Hållbar utveckling-ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan. Stockholm: Liber. Referenslitteratur Behrenfeldt, L. et al. (2015). Att lära in ute – För hållbar utveckling. Vimmerby: OutdoorTeaching Förlag AB. Björneloo, I. (2011). Hållbar utveckling-att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber. Kronlid, O. (red.). (2010). Klimatdidaktik. Stockholm: Liber. Edstrand, E. (2017). Learning to reason i environmental education: Digital tools, access points to knowledge and science literacy. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet Kramming, K. (2017). Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor. Geographica 13. Doktorsavhandling. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Ärlemalm-Hagsér. E. (2013). Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet i förskolan. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.