Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Barns matematikutveckling, 7.5 hp
Childrens Mathematical Development, 7.5 credits
948A07
Huvudområde
SpecialpedagogikUtbildningsnivå
Avancerad nivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Margareta EngvallKursansvarig
Margareta EngvallStudierektor eller motsvarande
Margareta EngvallVOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
| Kursen ges för | Termin | Veckor | Språk | Ort/Campus | VOF | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| L9LSL | Speciallärarprogrammet, Inriktning - Matematikutveckling - ingår i Lärarlyftet II (Specialisering - Matematikutveckling) | 3 (HT 2018) | 201834-201843 | Svenska | Linköping, Valla | O |
| L9YSL | Speciallärarprogrammet, Specialisering - Matematikutveckling (Specialisering - Matematikutveckling) | 3 (HT 2018) | 201834-201843 | Svenska | Linköping, Valla | O |
Huvudområde
SpecialpedagogikUtbildningsnivå
Avancerad nivåFördjupningsnivå
A1XKursen ges för
- Speciallärarprogrammet - Ingår i Lärarlyftet II
- Speciallärarprogrammet
Förkunskapskrav
Godkända 15 högskolepoäng inom Speciallärarprogrammet eller motsvarande.
Lärandemål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- ge olika teoretiska perspektiv på skolmatematiken,
- visa hög medvetenhet om olika didaktiska förhållningssätt till lärande och undervisning i matematik,
- analysera och problematisera olika aspekter av elevers kunskapsutveckling inom matematikområdet,
-identifiera olika faktorer som påverkar lärande i matematik.
Kursinnehåll
I kursen behandlas teorier om lärande och olika didaktiska modeller. I kursen studeras också begrepps- och matematikutveckling i förskola och grundskola. Ytterligare område som behandlas är faktorer som påverkar lärandet i matematik t.ex. kognitiva, emotionella, sociala och kulturella faktorer.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen innehåller såväl campusförlagda studier som studier på distans. I kursen ingår föreläsningar, seminarier och fältstudier. Till studentens arbetsinsats hör också inläsning av litteratur, förberedelser inför seminarier och grupparbeten samt genomförande av kursuppgifter. Förutom schemalagd tid förväntas den studerande arbeta med självstudier, enskilt och/eller i grupp och med stöd av lärplattform.
Examination
Kursen examineras genom skriftlig redovisning
Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.
- Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.
Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:
- Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:
- Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.
Betygsskala
Tvågradig skala, U, GÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Institution
Institutionen för beteendevetenskap och lärande| Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
|---|---|---|---|
| STN2 | Skriftlig examinationsuppgift | 5 hp | U, G |
| SRE2 | Skriftlig tentamen | 2.5 hp | U, G |
Preliminär litteraturlista
OBS! En del av titlarna kan ha ett senare tryckår än de som är angivna här, men om det inte uttryckligen står att det är en omarbetad upplaga så spelar tryckåret ingen roll. Nedanstående är de senaste omarbetade upplagorna som vi känner till när detta skrivs.
Aktuella forskningsartiklar och debattartiklar kan tillkomma..
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. (1. uppl.) Stockholm: Liber. (kap 1 och 6)
Chen, Q., & Li, J. (2014). Association between individual differences in non-symbolic number acuity and math performance: a meta-analysis. Acta Psychologica, 148, 163–172. doi:10.1016/j.actpsy.2014.01.016
Cheung, A. C. K., & Slavin, R. E. (2013). The effectiveness of educational technology applications for enhancing mathematics achievement in K-12 classrooms: A meta-analysis. Educational Research Review, 9, 88–113. https://doi.org/10.1016/j.edurev.2013.01.001
Doabler, C. T., Fien, H., Nelson-Walker, N. J., & Baker, S. K. (2012). Evaluating Three Elementary Mathematics Programs for Presence of Eight Research-Based Instructional Design Principles. Learning Disability Quarterly, 35(4), 200–211. doi:10.1177/0731948712438557
Fazio, L. K., Bailey, D. H., Thompson, C. A., & Siegler, R. S. (2014). Relations of different types of numerical magnitude representations to each other and to mathematics achievement. Journal of Experimental Child Psychology, 123, 53–72. doi:10.1016/j.jecp.2014.01.013
Friso-van den Bos, I., van der Ven, S. H. G., Kroesbergen, E. H., & van Luit, J. E. H. (2013). Working memory and mathematics in primary school children: A meta-analysis. Educational Research Review, 10, 29–44. https://doi.org/10.1016/j.edurev.2013.05.003
Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet: en studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus [Elektronisk resurs]. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2013. Linköping. Tillgänglig på: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:660675/FULLTEXT01.pdf (s. 27–36)
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik (Ny, omarb. uppl.)
Karlstad: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Specialpedagogik, Karlstads
universitet. Tillgänglig på:
http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A845486&dswid=-9319
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens
och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige 11:2, 94-115. http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/8066/7115
Khisty, L. L., & Chval, K.B. (2002) Pedagogic discourse and equity in mathematics: When teachers’ talk matters. Mathematics Education Research Journal, 14(3), 154-168. DOI: 10.1007/BF03217360
Lindberg, S. M., Hyde, J. S., Petersen, J. L., & Linn, M. C. (2010). New trends in gender and
mathematics performance: a meta-analysis. Psychological Bulletin, 136(6), 1123–1135. doi:10.1037/a0021276
Ma, L. (2010). Knowing and teaching elementary mathematics. New York: Routledge.
National Mathematics Advisory Panel. (2008). Foundations for success: The final report of
the National Mathematics Advisory Panel. Washington, DC: U.S. Department of Education. https://www2.ed.gov/about/bdscomm/list/mathpanel/report/final-report.pdf
Samuelsson, J. (2006). Lärarstudenters erfarenheter av matematikundervisning. Vad händer när elever inte förstår. Linköpings universitet, e-press. Tillgänglig på: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:764507/FULLTEXT01.pdf
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
Svensson, P., Meany, T., & Norén, E. (2014) Immigrant students’ perceptions of their possibilities to learn mathematics; the case of homework. For the Learning of Mathematics, 34(3), 32-37. Tillgänglig på:
http://flm-journal.org/Articles/73FBAB9E0F1FFACAA6ADCA155A39C.pdf
Walshaw, M., & Anthony, G. (2008). The Teacher’s Role in Classroom Discourse: A Review of Recent Research Into Mathematics Classrooms. Review of Educational Research 78(3), 516–551.
Woolfolk, A., & Karlberg, M. (2015). Pedagogisk psykologi. Edinburgh Gate: Pearsons Education Ltd.
Ej obligatorisk litteratur:
Se även kritik kring National Mathematics Advisory Panel (NMAP) -rapporten http://edr.sagepub.com/content/37/9.toc
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.