Att analysera, designa och utveckla undervisning – ett ämnesdidaktiskt perspektiv, 15 hp

I några fall ska ni läsa kapitel i en antologi. Då står kapitelförfattaren i litteraturlistan, men observera att kapitlet finns i en bok med en annan författare. Detta gäller antologierna Uljens (1997), Carlgren (2017) och Lundgren, Säljö & Liberg (2017). I dessa böcker ska ni läsa några valda kapitel. Flera artiklar och avhandlingar kan laddas ner på nätet. Den litteratur som har en stjärna framför sig är särskilt central litteratur. Obligatorisk litteratur Björndal, C. R. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. *Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos. *Carlgren, I., Eriksson, I. & Runesson, U. (2017). Learning study. I I. Carlgren (red), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. *Eriksson, I. (2017). Lärandeverksamhet som redskap i en Learning study. I I. Carlgren (red), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. Hopmann, S. (1997). Wolfgang Klafki och den tyska didaktiken. I M. Uljens (red): Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 198-214). Lund: Studentlitteratur. Jank, W. & Meyer, H. (1997 a). Nyttan av kunskaper i didaktisk teori, I M. Uljens (red): Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 17-34). Lund: Studentlitteratur. Jank, W. & Meyer, H. (1997 b). Sambandet mellan didaktisk teorikunskap och handlingskompetens, i: M. Uljens (red): Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 35-46) Lund: Studentlitteratur. Klafki, W. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I M. Uljens (red), Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 215-228). Lund: Studentlitteratur. Lewis, C. (2009). What is the nature of knowledge development in lesson study? Educational Action Research. 17 (1), 95-110. Liberg, C (2017): Den didaktiska reliefen – att vara lärare, i: Ulf P Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (red). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (351-369). Stockholm: Natur & kultur. Lundgren, U. P. (2017). Läroplansteori och didaktik. i: Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (red.). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (s. 265-350). Stockholm: Natur & kultur. *Runesson, R. (2017). Variationsteori som redskap för att analysera lärande och designa undervisning. I I. Carlgren (red), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. *Shulman, L. S. (1986). Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching, Educational Researcher, 15 (2), 4-14. Shulman, L. S. (1987). Knowledge and Teaching: Foundations of the New Reform, Harvard Educational Review, 57 (1), 1-22. * Thorsten, A. (2019). Tolkande bedömning som underlag för undervisning – med variationsteori som redskap. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/artiklar-till-webbkurser-om-bedomning-och-betygssattning *Thorsten, A. & Johansson, P. (2017). Att vara lärare och forskare i en Learning study. I I. Carlgren (red), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. *Timperley, H. (2013) Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur. *Wahlström, Ninni. (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. Egenvald litteratur – artiklar, avhandlingar mm – utifrån undervisningsämne och vald teoretisk fördjupning (ca. 300-350 s.). Valfri fördjupningslitteratur Variationsteori: Lo, M. L. (2013). Variationsteori. För bättre undervisning och lärande. Lund: Studentlitteratur. Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. London: Routhledge. Pang, M. F. & Lo, M. L. (2012). Learning Study: helping teachers to use theory, develop professionally, and produce new knowledge to be shared. Instructional Science, 40 (3), 589-606. Runesson, U. (2012). Learning Study ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete och forskning, Forskning om undervisning och lärande, 8, 7-17. Verksamhetsteori: Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet. En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder med addition och subtraktion är i fokus. (Doktorsavhandling). Linköpings universitet. (Endast teoriavsnittet, teorin används för att analysera undervisning) Eriksson, H. (2015). Rationella tal som tal. Algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap. (Licentiatuppsats). Stockholm: Stockholms universitet. (Endast teoriavsnittet, teorin används för att designa och analysera undervisning) Grönlund, A. (2019). Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning. (Doktorsavhandling) Linköping: Linköpings universitet. (Endast teoriavsnittet, teorin används för att analysera undervisning) I. Kozulin, B. Gindis, V. Ageyey, & M. Miller. (2003). Vygotsky´s educational theory in cultural context. Cambridge. Cambridge University Press. (Om verksamhetsteorin)