Mobbning och sociala processer, 15 hp

School Bullying and Social Relations, 15 credits

949A23

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Paul Horton

Kursansvarig

Paul Horton

Studierektor eller motsvarande

Margareta Engvall
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L7MPD Masterprogram i Pedagogiskt arbete, halvfart (Halvfart, pedagogiskt arbete) 4 (VT 2020) 202004-202023 Svenska Linköping, Valla V
L7MPD Masterprogram i Pedagogiskt arbete, halvfart (Halvfart, pedagogiskt arbete) 6 (VT 2020) 202004-202023 Svenska Linköping, Valla V
L7MPD Masterprogram i Pedagogiskt arbete, halvfart (Halvfart, pedagogiskt arbete) 8 (VT 2020) 202004-202023 Svenska Linköping, Valla V

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Masterprogram i Pedagogiskt arbete/Didaktik med utomhuspedagogisk inriktning/Specialpedagogik

Förkunskapskrav

En lärarexamen såsom grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen om minst 180 hp eller motsvarande eller
Kandidatexamen i pedagogik/pedagogiskt arbete/specialpedagogik/didaktik eller motsvarande eller
Kandidatexamen i ett annat ämne samt tre års yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet på minst halvtid
samt svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på grundnivå  

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

  • Redogöra för centrala begrepp inom skolmobbningsforskning
  • Diskutera skolmobbning utifrån olika metodologiska och teoretiska perspektiv
  • Förklara vikten av maktrelationer till skolmobbning
  • Kritiskt reflektera över de dominanta mobbningsdiskurserna
  • Kritiskt analysera mobbningsinterventioner i skolan. 

Kursinnehåll

Kursen introducerar ett antal olika perspektiv för att förstå skolmobbning och för att kritiskt analysera de olika insatserna som används för att förebygga och minska mobbning i skolan. Kursen är uppbyggd kring sex teman relaterade till aggressivt beteende, sociala relationer, skolan som kontext, genus och sexualitet, maktrelationer, och anti-mobbningsinsatser. Det första temat är inriktat på tidigare forskning i mobbning och aggressivt beteende. Det andra temat introducerar mer socialpsykologiska perspektiv på mobbning och sociala relationer i skolan. Det tredje temat handlar om sociologisk och pedagogisk forskning om mobbning och våld. Det fjärde temat diskuterar mobbning i förhållande till genus och sexualitet. Det femte temat handlar om de maktrelationer som är centrala för mobbning. Det sjätte temat är inriktat på hur interventionsprogram har närmat sig problemet och deras effektivitet.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarium, grupparbeten och självständiga studier. 

Examination

Examinationer sker både skriftligt och muntlig, både individuellt och i grupp. Skriftliga kursuppgifter kan skrivas antingen på engelska eller på svenska.
                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                             

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
SRE2 Individuellt skriftlig kursuppgift 5 hp U, G, VG
MRE3 Grupp muntlig redovisning med skriftligt underlag 2.5 hp U, G
MRE2 Grupp muntlig redovisning med skriftligt underlag 2.5 hp U, G
MRE1 Grupp muntlig redovisning med skriftligt underlag 2.5 hp U, G
SRE1 Grupp skriftlig kursuppgift 2.5 hp U, G
Kursmoment 1: Skolmobbning och aggressivt beteende Lagerspetz, Kirsti, Kaj Björkqvist, Marianne Berts, and Elisabeth King (1982). Group aggression among school children in three schools. Scandinavian Journal of Psychology, 23: 45-52. Olweus, Dan (1993). A profile of bullying at school. Educational Leadership, 60 (6): 12-17. Olweus, Dan (1997). Bully/victim problems in school: facts and intervention. European Journal of Psychology of Education, XII (4): 495-510. Rigby, Ken and Phillip T. Slee (1991). Bullying among Australian school children: Reported behavior and attitudes toward victims. The Journal of Social Psychology, 131 (5): 615-627. Rivers, Ian and Peter K. Smith (1994). Types of bullying behavior and their correlates. Aggressive Behavior, 20: 359-368. Smith, Peter K. and Paul Brain (2000). Bullying in schools: lessons from two decades of research. Aggressive Behavior, 26: 1-9. Horton, Paul (2016). Portraying monsters: framing school bullying through a macro lens. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 37 (2): 204-214. Kursmoment 2: Skolmobbning och sociala relationer Salmivalli, Christina, Kirsti Lagerspetz, Kaj Björkqvist, Karin Österman, and Ari Kaukiainen (1996). Bullying as a group process: participant roles and their relations to social status within the group. Aggressive Behavior, 22: 1-15. Strindberg, Joakim, Paul Horton, and Robert Thornberg (2019). Coolness and social vulnerability: Swedish pupils’ reflections on participant roles in school bullying. Research Papers in Education. https://doi.org/10.1080/02671522.2019.1615114 Espelage, Dorothy L. (2014). Ecological theory: preventing youth bullying, aggression, and victimization. Theory into Practice, 53 (4): 257-264. Thornberg, Robert (2015). The social dynamics of school bullying: the necessary dialogue between the blind men around the elephant and the possible meeting point at the socialecological square. Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics, 3 (2): 161-203. Horton, Paul (2016). Unpacking the bullying doll: reflections from a fieldwork at the social-ecological square. Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics, 4 (1): 71-95. Jacobson, Ronald B. (2010). A place to stand: Intersubjectivity and the desire to dominate. Studies in Philosophy and Education, 29 (1): 35-51. 3 Søndergaard, Dorte Marie (2012). Bullying and social exclusion anxiety in schools. British Journal of Sociology of Education, 33 (3): 355-372. Kursmoment 3: Skolmobbning och skolan Eriksson, Björn (2001). Mobbning: En sociologisk diskussion. Sociologisk Forskning, 38 (2): 8–43. Eriksson, Björn, Odd Lindberg, Erik Flygare, and Kristian Daneback (2002). Skolan – en arena för mobbning (kap. 7 – s. 124–132). Stockholm: Skolverket. Yoneyama, Shoko and Asao Naito (2003). Problems with the paradigm: the school as a factor in understanding bullying (with special reference to Japan). British Journal of Sociology of Education, 24 (3): 315-330. Harber, Clive (2002). Schooling as violence: an exploratory overview. Educational Review, 54 (1): 7-16. Swearer, Susan M., Dorothy L. Espelage, Tracy Vaillancourt, and Shelley Hymel (2010). What can be done about school bullying? Linking research to educational practice. Educational Researcher, 39 (1): 38-47. Duncan, Neil (2013). ’If you tolerate this, then your children will be next’. Compulsion, compression, control, and competition in secondary schooling. International Journal on School Disaffection, 10 (1): 29-45. Horton, Paul (2018). Towards a critical educational perspective on school bullying. Nordic Studies in Education, 38 (4): 302-318. Kursmoment 4: Skolmobbning, genus och sexualitet Björkqvist, Kaj (1994). Sex differences in physical, verbal, and indirect aggression: a review of recent research. Sex Roles, 30 (3): 177-188. Besag, Valerie E. (2006). Bullying among girls: friends or foes? School Psychology International, 27 (5): 535-551. Owens, Laurence, Rosalyn Shute, and Phillip Slee (2000). “Guess what I just heard!”: Indirect aggression among teenage girls in Australia. Aggressive Behavior, 26 (1): 67- 83. Carrera, María Victoria, Renée DePalma, and María Laeiras (2011). Toward a more comprehensive understanding of bullying in school settings. Educational Psychology Review, 23 (4): 479-499. Ringrose, Jessica and Emma Renold (2010). Normative cruelties and gender deviants: the performative effects of bully discourses for girls and boys in school. British Educational Research Journal, 36 (4): 573-596. 4 Pascoe, C. J. (2013). Notes on a sociology of bullying: Young men’s homophobia as gender socialization. QED: A Journal in GLBTQ Worldmaking, Inaugural Issue: 87- 104. Horton, Paul (2019). The bullied boy: masculinity, embodiment, and the gendered social-ecology of Vietnamese school bullying. Gender and Education, 31 (3): 394- 407. Kursmoment 5: Skolmobbning och maktrelationer Vaillancourt, Tracy, Shelley Hymel, and Patricia McDougall (2003). Bullying is power. Journal of Applied School Psychology, 19 (2): 157-176. Walton, Gerald (2005). ‘Bullying widespread’: a critical analysis of research and public discourse on bullying. Journal of School Violence, 4 (1): 91-118. Bansel, Peter, Bronwyn Davies, Cath Laws, and Sheridan Linnell (2009). Bullies, bullying and power in the contexts of schooling. British Journal of Sociology of Education, 30 (1): 59-69. Davies, Bronwyn (2011). Bullies as guardians of the moral order or an ethic of truths? Children & Society, 25 (4): 278-286. Walton, Gerald (2015). Bullying and the philosophy of shooting freaks. Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics, 3 (2): 17-35. Jacobson, Ronald, B. (2010). Narrating characters: the making of a school bully. Interchange, 41 (3): 255-283. Horton, Paul (2019). School bullying and bare life: challenging the state of exception. Journal of Educational Philosophy and Theory, 51 (14): 1444-1453. Kursmoment 6: Skolmobbning och interventioner Olweus, Dan (1996). Bullying at school: knowledge base and an effective intervention program. Annals of the New York Academy of Sciences, 794: 265-276. Vreeman, Rachel C. and Aaron E. Carroll (2007). A systematic review of school-based interventions to prevent bullying. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, 161: 78-88. Brottsförebyggande rådet (2009). Effekter av anti-mobbningsprogram – vad säger forskningen? Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Kimber, Birgitta, Rolf Sandell, and Sven Bremberg (2008). Social and emotional training in Swedish schools for the promotion of mental health: an effectiveness study of 5 years of intervention. Health Education Research, 23 (6): 931-940. 5 Temko, Ezra (2018). Missing structure: A critical content analysis of the Olweus Bullying Prevention Program. Children & Society. https//doi.org/10.1111/chso.12280 Valentine, Desi S. (2014). A critical foundations analysis of “The Bully” in Canada’s schools. Radical Pedagogy, 11 (2). Horton, Paul, and Camilla Forsberg (2019). Juridification and the ungendering of school bullying. In Johannes Lunneblad (Ed.). Policing Schools: School Violence and the Juridification of Youth (pp. 127-139). Switzerland: Springer Nature.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.