Teknik för lärare åk 4-6 (1-7,5 hp). Ingår i Lärarlyftet., 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

Du som är anställd som lärare och har en behörighetsgivande lärarexamen som är avsedd för åk 4–6 eller åk 7–9 utan att vara ämnesbehörig. Du har huvudmannens skriftliga godkännande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

• planera, genomföra och utvärdera undervisning för elever i grundskolans årskurs 4-6 i ämnet teknik med utgångspunkt i aktuella styrdokument
• identifiera teknikens särart både som mänsklig aktivitet och som skolämne, liksom dess relation till andra kunskapsfält och till det omgivande samhället
• i sin undervisning arbeta med kritiskt tänkande, problemidentifiering, problemlösning, programmering samt konstruktion och värdering av tekniska lösningar
• behandla teknikmoment kopplade till bland annat genus, miljö, etik och globala perspektiv
• redogöra för olika tekniska lösningar i aktuella och historiska sammanhang
• utifrån nationella och lokala styrdokument för teknikämnet göra medvetna didaktiska val
• planera, genomföra och redovisa tematiska arbeten i form av lektionsplaneringar inom teknik
• ta ställning till och tillämpa olika metoder för bedömning och betygssättning av färdigheter och förmågor.

Kursinnehåll

Med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet inom teknikens didaktik ger kursen grundläggande kunskaper, färdigheter och förmågor nödvändiga för att undervisa i Teknikämnet för åren 4–6.

Ämnesinnehållet anknyter till det centrala innehållet för årskurs 4–6 i aktuella styrdokument och behandlas tematiserat där ”teknikens historia”, ”tekniken i elevernas närmiljö”, ”tekniska system” samt ”den digitala tekniken” är i centrum. Kursen behandlar också kritiskt tänkande och problemlösning i tekniska sammanhang. För att förstå den konstruerade världen behandlas teknikens centrala begrepp och uttryck, teknikfilosofi och teknikhistoria, d.v.s. hur människan har definierat, betraktat och förhållit sig till tekniken. Därtill ingår det i kursen att genom studier av teknikdidaktisk forskning hitta sätt att förstå och problematisera de behov, drivkrafter och villkor som ligger bakom teknikens utveckling. Hur detta påverkar människa, samhälle och natur samt vilka konsekvenser detta har fått och kommer att få, är viktiga moment för att förstå begreppet hållbar utveckling.

Relationen mellan teknik och andra kunskapsfält behandlas, liksom perspektiv som har etisk karaktär och rör sociala och kulturella förändringar eller genus och makt. Flickor och pojkars olika attityd till och erfarenhet av teknik kommer att behandlas. Elevers problem att hantera struktur och funktionsbeskrivningar och att förstå tekniska system kommer att diskuteras liksom användandet av modeller och metaforer. Skiss och ritteknik samt digital modellering introduceras och kopplas till produktutvecklingsprocessen Därutöver kommer styrning av tekniska konstruktioner genom programmering att studeras och övas. Grundläggande kunskaper om den utbildningsvetenskapliga forskningsprocessen ingår i kursen. Därutöver presenteras olika sätt för bedömning och betygssättning av elevers förmågor, exempelvis hur kriterier för bedömning av produkt och process kan användas i teknikämnet. Inom ramen för kursen utvecklar deltagarna en teknikdidaktisk plattform för den egna undervisningen genom tematiska lektionsplaneringar som fördjupar arbetet med teknikämnets centrala innehåll för åk 4–6.

För att bereda kursdeltagarna med arbetsverktyg för att planera, genomföra och utvärdera sin teknikundervisning ska lektionsplaneringar konstrueras och genomföras på den egna hemorten. I planeringarna ska en variation av arbetssätt och arbetsformer användas. Med utgångspunkt i kurslitteraturen redogör kursdeltagarna för hur läromedelsanvändning, IKT, programmering och elevers olika kulturella bakgrund kan berika undervisningen i ämnet. Lektionsplaneringen utvärderas dessutom kollegialt inom kursen.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen genomförs på kvartsfart under en termin på distans utan campusförlagda moment. Via en kursplattform får studenten kursuppgifter och möjlighet till kommunikation med varandra och kursens lärare. Även nätförlagda föreläsningar och seminarier sker via kursplattformen. Inläsning och bearbetning av litteratur, kursuppgifter samt olika verksamhetsanknutna moment genomförs på den egna hemorten/skolan. Kursdeltagarna behöver ha tillgång till dator med nätuppkoppling samt tillgång till webbkamera och mikrofon.

Examination

Deltagarens kunskapsutveckling redovisas skriftligt och med multimedia samt examineras genom såväl nätbaserade seminarier som skriftliga examinationer. 

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Den som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid examination eller när en studieprestation annars ska bedömas kan underkännas på densamma. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Uppdragsutbildning är en utbildningsform som styrs av förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (SFS 2002:760).

Planering och genomförande av kursen ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Institution