Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Teknik och naturvetenskap - inne, ute, borta och hemma, 12 hp
Technology and Science - Indoors, Outdoors, Home and Away, 12 credits
970G09
Huvudområde
Pedagogiskt arbeteUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Johanna AringerKursansvarig
Johanna AringerStudierektor eller motsvarande
Birgitta PlymothVOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
| Kursen ges för | Termin | Veckor | Språk | Ort/Campus | VOF | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| L1FOR | Förskollärarprogrammet | 4 (VT 2020) | 202004-202013 | Svenska | Norrköping, Norrköping | O |
Huvudområde
Pedagogiskt arbeteUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Förskollärarprogrammet
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
- Diskutera ämnesdidaktisk forskning inom området teknik och naturvetenskap i förskolans praktiker.
- Visa förmåga att planera undervisning i naturvetenskap och teknik utifrån kunskap om barns utveckling, behov och förutsättningar.
- Analysera naturvetenskaps- och teknikundervisning i förskolan utifrån perspektiven genus, språk och hållbar utveckling
- Analysera och diskutera olika miljöers betydelse för barns utveckling och lärande
Kursinnehåll
Teknik och naturvetenskap som kunskapsområden utgör utgångspunkten för kursens olika delar. Till exempel behandlas naturvetenskapliga fenomen som barn i förskoleåldern tidigt visar nyfikenhet för och människans sätt att lösa utmaningar med hjälp av teknik. Tekniska och naturvetenskapliga begrepp behandlas genomgående i kursens delar. Relationer mellan teknik- och naturvetenskapsundervisning och perspektiven genus, språk och hållbar utveckling utgör viktiga utgångspunkter. Även pedagogers förmåga att ta initiativ till utforskande samt att stimulera barns nyfikenhet tas upp. Olika aktiviteter och miljöer problematiseras utifrån dess betydelse för barns utveckling och lärande såsom; ute och innemiljöer, digitala miljöer, sagor och skönlitteratur, bygg och konstruktionsaktiviteter samt laborationer och exkursioner.
I kursen får studenten planera och analysera undervisning i naturvetenskap och teknik utifrån barns utveckling och olika förutsättningar samt utifrån ämnesdidaktisk forskning. Digitala verktyg används som analys- och redovisningsredskap.
Undervisnings- och arbetsformer
Föreläsningar, seminarier, laborationer, exkursioner, grupparbete och självstudier.
Examination
Kursen examineras genom individuella och gruppvisa muntliga och skriftliga redovisningar, samt deltagande i exkursioner.
Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.
- Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.
Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:
- Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:
- Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.
För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:
- Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.
Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Institution
Institutionen för beteendevetenskap och lärande| Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
|---|---|---|---|
| SRE6 | Skriftlig individuell reflektion | 2 hp | U, G |
| SRE5 | Skriftlig individuell redovisning | 6 hp | U, G, VG |
| SME4 | Litteraturseminarium med skriftlig inlämning | 2 hp | U, G |
| MRE3 | Muntlig redovisning i arbetsgrupp | 1 hp | U, G |
| MRE4 | Muntlig redovisning i arbetsgrupp | 1 hp | U, G |
Nedan listas den litteratur som är obligatorisk läsning i kursen. Listan är indelad i tre delar: Böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter samt övriga Internet-resurser.
Böcker
Areskoug, M., Ekborg, M., Rosberg, M., & Thulin, S. (2016). Naturvetenskapens bärande idéer: för förskollärare. Malmö: Gleerup.
Brügge, B., Glantz, M., & Sandell, K. (2018). Friluftslivets pedagogik: en miljö-och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Liber.
Furness, K. (2017). Formulera: bild och projekt i förskolan. Stockholm: Liber OBS! Denna bok kommer även användas i en kurs termin 5.
Jeppsson, F. (2018). Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan. Stockholm: Natur & kultur
Riddersporre, B. & Persson, S. (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & kultur. OBS! Denna bok har använts tidigare i utbildningen.
Bergnéhr, D. (2009). Natur, utomhusmiljö och den goda barndomen i tidningen Förskolan. I Halldén (Red), Naturen som symbol för den goda barndomen, s. 59-77 Naturen som symbol för den goda barndomen. Stockholm: Carlsson, 2009. OBS! Detta kapitel finns uppladdat på Lisam.
Vetenskapliga artiklar och rapporter
Andersson, K., & Gullberg, A. (2014). What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children?. Cultural studies of science education, 9(2), 275-296.
Axell, C., & Boström, J. (2019). Technology in children’s picture books as an agent for reinforcing or challenging traditional gender stereotypes. International Journal of Technology and Design Education, 1-13.
Danielsson, A. (2018) Naturvetenskap för yngre barn – kunskapsinnehåll i lärarstudenters beskrivningar av sin framtida undervisning. Högre utbildning 8, 1–13. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1112
Engdahl, I., Karlsson, B., Hellman, A., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling-är det någonting för förskolan, eller?: rapport om OMEP: s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. Svenska OMEP.
Hallström, J., Elvstrand, H., & Hellberg, K. (2015). Gender and technology in free play in Swedish early childhood education. International journal of technology and design education, 25(2), 137-149.
Jeppsson, F. (2017) Kroppsligt förankrad kognition. Kan hämtas på: https://old.liu.se/uv/lararrummet/venue/kroppsligt-forankrad-kognition?l=sv&action=showForm
Larsson, J. (2013). Children's Encounters With Friction as Understood as a Phenomenon of Emerging Science and as “Opportunities for Learning”. Journal of Research in Childhood Education, 27(3), 377-392.
Mårtensson, F., Lisberg Jensen, E., Söderström, M. & Öhman, J. (2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Naturvårdsverket. (kap 10). Kan hämtas på http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/13216/Nyttiga%20utevistelsen.pdf?sequence=2&isAllowed=y
Siry, C. (2014). Towards multidimensional approaches to early childhood science education. Cultural Studies of Science Education, 9(2), 297-304.
Skolinspektionen. (2017) Förskolans arbete med matematik, teknik och naturvetenskap (Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning 2016:211) Kan hämtas på https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/forskolans-arbete-med-matematik-teknik-och-naturvetenskap/
Sundqvist, P., Nilsson, T., & Gustafsson, P. (2015). Svensk förskolepersonals beskrivningar av teknik. In LUMAT: Luonnontieteiden, matematiikan ja teknologian opetuksen tutkimus ja käytäntö (Vol. 3, No. 2, pp. 237-257).
Thulin, S. (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning, 3(1). Kan hämtas på: https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/255/269
Övriga Internet-resurser
Axell, C. (2018). Tekniken i barnlitteraturen [Elektronisk resurs], Natur, teknik och språkutveckling., 1-13, 2018 Tillgänglig via: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150903
Areljung, S. (2018a). Barns arbetsteorier om naturvetenskap [Elektronisk resurs], Natur, teknik och språkutveckling., 1-8 Tillgänglig via: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2-natur/F%C3%B6rskola/031-natur-teknik-o-sprakutveckling/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M31_fsk_02A_01_arbetsteorier%20.docx
Areljung, S. (2018b). Naturvetenskapsverb [Elektronisk resurs], Natur, teknik och språkutveckling., 1-8 Tillgänglig via: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2-natur/F%C3%B6rskola/031-natur-teknik-o-sprakutveckling/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M31_fsk_01A_01_verb.docx
Backman, A. (2018). Naturvetenskap i boksamtal [Elektronisk resurs] Natur, teknik och språkutveckling., 1-15. Tillgänglig via: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2-natur/F%C3%B6rskola/031-natur-teknik-o-sprakutveckling/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/M31_fsk_04A_01_naturvetenskap.docx
Skolverket. (2018) Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Sundqvist, P., Nilsson, T., & Gustafsson, P. (2015). Svensk förskolepersonals beskrivningar av teknik. In LUMAT: Luonnontieteiden, matematiikan ja teknologian opetuksen tutkimus ja käytäntö (Vol. 3, No. 2, pp. 237-257).
Litteraturtips
Nedan följer några exempel på litteratur som ej är obligatorisk läsning i kursen, men som är mycket användbara i uppgifterna:
Barr, A., Nettrup, A. & Rosdahl, A. (2011). Naturförskola: lärande för hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Bengts, M. (2016) På menyn: naturvetenskap och teknik. Hämtad 2017-10-31 från http://forskolan.se/pa-menyn-naturvetenskap-och-teknik/
Brage, C., & Linde, J. (2015). Naturvetenskap och teknik i förskolan: med utemiljön som inspiration. Linköping: Calluna utbildning; Vimmerby: Outdoor Teaching.
Bruce, B. & Riddersporre, B. (2014). Berättande i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Helldén, G. (2015). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.
Lindstrand, F. & Selander, S. (red.) (2009). Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur (kap 7 och 11).
Lärarförbundet Tidningen Förskolan (2008). Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Mitcham, C., & Schatzberg, E. (2009). Defining Technology and the Engineering Sciences. Philosophy Of Technology And Engineering Sciences, 27-63. doi:10.1016/B978-0-444-51667-1.50006-9 Hämtad 2017-12-27 från: https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=prvCTW4V7jEC&oi=fnd&pg=PA27&dq=Defining+Technology+and+the+Engineering+Sciences&ots=aYl5p6cA7P&sig=oxXzm3sl4Ca-_KPWudo_gwtOsYc&redir_esc=y#v=onepage&q=Defining%20Technology%20and%20the%20Engineering%20Sciences&f=false
Mylesand, M., & Johansson, M. (2007). Bygg och konstruktion i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Nationellt resurscentrum för Fysik (2016) Förskola och Förskoleklass. Hämtad 2017-12-21 från http://www.fysik.org/laerarresurser/foerskola-och-foerskoleklass/
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber, 2004. Sid. 50-142.
Ohlsson, A. (2015). Utomhuspedagogik: utveckling och lärande i naturen. (1. uppl.) Stockholm: Gothia Fortbildning.
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.