Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Förskolepedagogik 2, Lek, lärande och estetisk verksamhet i förskolan, 4.5 hp
Preschool Education 2, Play, learning and aesthetic activities in preschool, 4.5 credits
970G29
Huvudområde
Pedagogiskt arbeteUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Anders AlbinssonKursansvarig
Anders AlbinssonStudierektor eller motsvarande
Birgitta PlymothVOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
| Kursen ges för | Termin | Veckor | Språk | Ort/Campus | VOF | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| L1FOR | Förskollärarprogrammet | 2 (VT 2019) | 201909-201911 | Svenska | Norrköping, Norrköping | O |
Huvudområde
Pedagogiskt arbeteUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Förskollärarprogrammet
Lärandemål
Efter genomgången kurs ska den studerande kunna
- söka och sammanställa kunskap rörande lek, lärande och estetisk verksamhet i förskolan
- diskutera hur lek, lärande och estetisk verksamhet förhåller sig till varandra
- redogöra för hur barn utforskar sin omvärld i lek och estetisk verksamhet
- redogöra för hur barn utvecklar kompetenser i interaktion med omgivningen
-samla in, bearbeta och kommunicera ett begränsat empiriskt material
Kursinnehåll
Centralt i kursen är lekteorier, socialisationsteorier och lärandeteorier med fokus på barns eget aktörskap och små barns lärande. Betydelsen av faktorer såsom ålder, genus, etnicitet och klass för barns lek och lärande diskuteras från vuxenperspektiv såväl som barnperspektiv. I kursen behandlas lek och estetisk verksamhet både som aktiviteter med eget värde och som redskap för att möjliggöra lärande, utveckling och omsorg. Kursen behandlar vidare digitala mediers roll i och för barns lek, lärande och estetiska verksamhet.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier, grupparbete, självständiga studier samt en obligatorisk verkstad.
En del av kurskommunikationen sker med hjälp av nätbaserad lärplattform.
Examination
Kursen examineras genom skriftlig redovisning i form av en individuellt skriven text.
Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.
- Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.
Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:
- Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:
- Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Institution
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier| Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
|---|---|---|---|
| SRE4 | Skriftlig redovisning (skriftlig text) | 3 hp | U, G, VG |
| OBL3 | Litteraturseminarier | 1 hp | U, G |
| OBL2 | Verkstad | 0.5 hp | U, G |
Asplund Carlsson, M., Pramling Samuelsson, I & Pramling, N. (2008) Från görande till lärande och förståelse. En studie av lärares lärande inom estetik. Nordisk barnehageforskning 1 (1)
Bruce, B (2017) Lek och kommunikation, i B. Riddersporre & S. Persson (Red.), Utbildningsvetenskap för förskolan, Stockholm; Natur och Kultur.
Eriksson Bergström, S. (2017). Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet och förhandling. Stockholm: Liber.
Holmgren-Lind, Lotta E. Ch. (2007). Pedagogiskt drama: i skärningspunkten mellan teaterkonst och estetisk praktik. Lic.-avh. Linköping: Linköpings universitet, 2007.
Knutsdotter Olofsson, B. (2017). (Red.), Larsén, M. Den fria lekens pedagogik – Teori och praktik om fantasileken. Stockholm: Liber.
Lillemyr, O. F. (2013). Lek på allvar – en spännande utmaning. Stockholm: Liber.
Löfdahl, A. (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll. Lund: Studentlitteratur
Nilsen, M. (2017). Kap. 10. Datorplattor och de yngsta barnen i förskolan. I Pramling Samuelsson, I & Jonsson, A. Förskolans yngsta barn – perspektiv på omsorg, lärande och lek. Stockholm; Liber.
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, I. & Tallberg Broman, I. (2013). Barndom, lärande och ämnesdidaktik. Lund Studentlitteratur.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). Läroplan för förskoleklassen. Stockholm: Skolverket.
Tellgren, B. (2004). Förskolan som mötesplats: barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal. Licentiatavhandling Örebro Universitet, Pedagogiska institutionen.
Tullgren, C. (2003). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Doktorsavhandling. Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Øksnes, M. (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.
| Namn | Filnamn | Beskrivning |
|---|---|---|
| Studiehandledning 2019 | Studiehandledning 2019.docx |