Utbildningsvetenskaplig kärna 3, Utbildningshistoria, fritidshemmets och skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- redogöra för grunddragen i skolans och fritidshemmets historiska framväxt och förändrade kunskapstraditioner
- redogöra för centrala områden/delar i samhällets styrning av skolan och fritidshemmet
- diskutera innebörden av skolans och fritidshems värdegrund och lärares yrkesetik
- redogöra för hur sociala kategorier bidrar till inkludering, exkludering och kategorisering i ett historiskt och samtida perspektiv
- relatera lärarens uppdrag till samhällets styrdokument, UNCRC, politiska mål samt barn som demokratiska aktörer
- diskutera skolans och fritidshemmets värdepedagogiska och demokratiska fostransuppdrag utifrån normativa och kritiska perspektiv

Kursinnehåll

Kursen organiseras i tre delområden (a) utbildningshistoria, (b) utbildningssystemets och fritidshemmets funktion i samhället och (c) skolans och fritidshemmets värdegrund och värdepedagogik. Kursen utgår från ett historisk och utbildningssociologiskt perspektiv.

I kursen behandlas skolan och fritidshemmets historiska framväxt. I kursen problematiseras skolans och fritidshemmets olika samhälleliga funktioner och uppdrag såsom lärande, fostran och omsorg. Den politiska styrningen problematiseras också ur ett lokalt, nationellt och internationellt jämförande perspektiv med tonvikt på demokratins grunder, grundläggande värden, medborgarskap samt i förhållande till fritidshemmets och utbildningssystemets organisation och administration.

Skolans och fritidshemmets värdegrund och lärarens yrkesetik diskuteras och problematiseras utifrån det demokratiska uppdraget.

Centralt i kursen är relationen mellan ålder, genus, etnicitet, klass, sexualitet, liksom begrepp som normalitet–avvikelse. Vidare behandlas samspelet mellan utbildningssystemet och samhällets styrsystem; UNCRC, lagar och förordningar, lärarnas uppdrag i relation till barn, barnperspektiv och barn som demokratiska aktörer.

Skolans och fritidshemmets roll i förhållande till samhällets inkludering, exkludering, och kategorisering av elever studeras.

Skolans och fritidshemmets värdepedagogiska och demokratiska fostransuppdrag behandlas utifrån normativa och kritiska perspektiv.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, arbete i grupp, samt självständiga studier.

Examination

Kursen examineras genom litteraturseminarium, muntlig redovisning med skriftlig inlämning samt en skriftlig slutexamination.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
• Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution