Fritidspedagogik 1, Fritidshemmets uppdrag, 7,5hp, 7.5 hp

Schoolage Educare 1, Introduction to Schoolage Educare and Learning, 7,5 ECTS Credits, 7.5 credits

971G37

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1FRI Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem 2 (VT 2017) 201704-201708 Svenska Norrköping, Norrköping O

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

- redogöra för grundläggande aspekter av lärares planering för fritidshemmets verksamhet
- diskutera lärarens uppdrag och funktion i fritidshem samt innehållet i fritidshemmets undervisning
- identifiera och beskriva grupprocesser bland barn och vuxna
- redogöra för olika teorier och perspektiv på kunskap och lärande kopplade till elevers fria tid/fritid
- identifiera arenor och rum för elevers fria tid/fritid i fritidshem
 

Kursinnehåll

I kursen introduceras området fritidspedagogik samt centrala begrepp som profession, funktion, ledarskap och uppdrag i relation till både yrkesetik och de styrdokument som reglerar verksamheten i fritidshem och skola. I kursen behandlas begrepp kopplade till barns fria tid/fritid, omsorg samt perspektiv och begrepp kring formellt och informellt lärande. Vidare belyses och diskuteras grupprocesser och socialt samspelet bland barn och vuxna. Lärares planering för fritidshemmets undervisning är ett viktigt innehåll liksom fritidshemmet som samhällsinstitution som belyses i ett samtida perspektiv. Olika, konkreta och abstrakta, arenor och rum i elevers fria tid/fritid behandlas. 

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisning sker i form av föreläsningar, grupparbeten, seminarium och självständiga studier. 

Examination

Undervisningen sker i form av föreläsningar, grupparbete, seminarier, samt självständiga studier.
Studerande som underkänts tre gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

PROVKODER
SME1 Muntlig redovisning med skriftligt underlag 2 hp UG
SRE1 Individuell skriftlig uppgift 4 hp U-V
SME2 Examinerande seminarium, grupprocesser 1,5hp UG

Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Ankerstjerne, T. (2015). (Red). Perspektiv på fritidshemspedagogik. Lund: Studentlitteratur. Colnerud, G. (2015). Respekt för lärarprofessionen om lärares yrkesspråk och yrkesetik /. Liber: Stockholm. Fjällhed, A. & Jensen, M. (2013). Barns livsvillkor: I mötet med skola och fritidshem. Lund: Studentlitteratur. Haglund, B. (2009). Fritid som diskurs och innehåll: En problematisering av verksamheten Vid afterschool programs och fritidshem. Pedagogisk forskning i Sverige, 14 (1) (s. 22-44). Klerfelt, A. & Haglund, B. (red.) (2011). Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber. Lindström, G. & Pennlert, L. (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. (5. uppl.) Umeå: Fundo. Pihlgren, S. A. (red).(2012). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur. Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan socialpsykologi för lärare. Liber: Stockholm. Styrdokument Lgr 11 (2011, rev 16). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket 2011. www.skolverket.se Skolverket. (2014). Allmänna råd med kommentarer. Skolverket. (www.skolverket.se). Skolverket. (2010). Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem. Skolverket (www.skolverket.se)

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.