Fritidspedagogik 4, tekniska, digitala och estetiska uttrycksmedel i fritidshemmet, 13.5 hp

Schoolage Educare 4, technical, digital and aesthetic expression, 13.5 credits

971G40

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Thomas Dahl

Kursansvarig

Thomas Dahl

Studierektor eller motsvarande

Birgitta Plymoth
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1FRI Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem 4 (VT 2018) 201805-201813 Svenska Norrköping, Norrköping O

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

- använda tekniska, digitala, och estetiska uttrycksmedel som verktyg för barns och elevers skapande och lärande
- visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser
- kunna utifrån vetenskaplig litteratur diskutera och analysera användning av olika digitala, tekniska och estetiska uttrycksmedel i fritidshemmet
- kunna utifrån vetenskaplig litteratur diskutera barns och elevers egen användning av medier, digitala arenor och miljöer samt kultur för, med och av barn
- diskutera betydelsen av samverkan mellan fritidshemmets aktörer och samhälls- och kulturinstitutioner
- uppvisa  förmåga att både skriftligt och muntligt relatera teoretiska resonemang och begrepp till empirisk analys 
 

Kursinnehåll

Kursen utgörs i huvudsak av en tillämpad och praktisk del där de studerande övar och prövar olika tekniska, digitala, och estetiska uttrycksmedel som kan användas som verktyg för barns och elevers skapande och lärande i fritidshemmet. Likaså får de studerande prova olika material, redskap och tekniker som kan användas för olika former av skapande och konstruerande i den pedagogiska verksamheten. Den tillämpade och praktiska delen sätts in i ett teoretiskt sammanhang där den studerande utifrån vetenskaplig litteratur kritiskt skall diskutera och analysera användning av olika digitala, tekniska och estetiska uttrycksmedel som pedagogiska redskap i fritidshemmet samt barns och elevers egen användning av desamma.

I kursen problematiseras även begreppen meningsfull fritid, samt kultur för, med och av barn.
Ett perspektiv som tas upp i relation till detta är jämställdhet, bland annat problematiseras barns
kulturanvändning i relation till genus.Fritidshemmet som institution och pedagogisk verksamhet belyses såväl ur samhälls- som kulturteoretiska perspektiv.

Vidare belyser kursen samverkan mellan fritidshemmets aktörer och omgivande samhälls- och kulturinstitutioner. I kursen behandlas relationen mellan vuxenproducerad kultur för barn och barns egen kulturproduktion och skapande samt grundlärarens roll att medla, samverka och förflytta sig mellan institutionsnivå (fritidshem och samverkande samhälle) och barnen.

Inom ramen för kursen fördjupas metodkunskaper med fokus på kvalitativ analys

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen grundar sig på praktiska övningar och tillämpningar av tekniska, digitala och estetiska uttrycksmedel. Undervisningen sker i form av studentaktiva arbetsformer, föreläsningar, seminarier, individuella och gruppvisa uppgifter samt handledning.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       

Examination

Kursen examineras genom skriftlig och muntliga redovisningar.
Examinerande dokumentation av de praktiska och tillämpade delarna.

PROVKODER
SRE1 Skriftlig redovisning, arbetsbok 6 hp VG
SRE2 Hemtentamen 7,5 hp VG
OBL1 Workshop 0 hp D

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Litteraturlista Delkurs 1 Viss litteratur kan ni behöva söka upp själva och den finns i regel digitalt, bland annat de artiklar som inte länkas nedan. Att använda biblioteket, Libris och Google Scholar gör det enkelt att hitta referenserna som listas i denna kurs (se: http://scholar.google.se/). Söktjänsten ger åtkomst till stora mängder forskningslitteratur, speciellt då du befinner dig inom universitetets nätverk (datorer på LiU samt via egen inloggning genom bibliotekets webbsida). Vecka 5: Introduktion och fördjupning i begreppet fritid Litteratur: - Cardell, David (2008). ’Pop-sportens fält’, i Sociologisk forskning, nr 2. -Christensen, Pia (2013). ’There is nothing here for us..!’ How girls create meaningful places of their own through movement. Children & Society, 27: 197-207. - Fuehrer, Paul (2010). Om tidens värde: en sociologisk studie av senmodernitetens temporala livsvärldar. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010. Tillgänglig via: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:342854. Läs: sidorna: 52-61, 115-117 (13 sidor) - SCB (2009). Barns fritid. Tillgänglig via: http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=10664. - Skollagen, skrivning om Fritidshem. Tillgänglig via: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K14 Alla texter ska läsas, men fördjupa er gärna tankemässigt lite extra i Fuehrers diskussioner. Vecka 6: Fördjupning i kulturbegreppets innebörder Litteratur: - Samuelsson, Tobias (2014). Barns handlingsutrymme i ett alltmer institutionaliserat vardagsliv – Ett barndomssociologiskt perspektiv. I Larsson, Hans Albin (red.) 14 röster kring samhällsstudier och didaktik. Jönköping: Samhällsstudier & didaktik. Sidorna 95-115. - Fornäs, Johan (2012). Kultur. Malmö: Liber AB. Introduktion och Del I, sid 5-38. - Larsson, Lisbeth. 2007. En berättelse om slash. Sidorna 39-48. I Axelsson, Bodil & Fornäs Johan (red.) Kulturstudier i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Vecka 7: Barnkultur och barns kultur Litteratur: - Sparrman, Anna (2006). Barns visuella kulturer: skolplanscher och idolbilder. Lund: Studentlitteratur. Speciellt fokus på Introduktionen. -Statens kulturråd, Barns och ungas kultur: Kulturen i siffror 2010:1, http://www.kulturradet.se/Documents/publikationer/2010/barns_ungas_kultur.pdf - Kehily, Mary Jane & Swann, Joan (red.) (2003). Children's cultural worlds. Chichester: Wiley. Kapitel 7. (Bläddra i) Sjöberg, Johanna (2013). I marknadens öga: barn och visuell konsumtion, Diss. Linköping : Linköpings universitet. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:622472/FULLTEXT01.pdf Vecka 8: Medier Litteratur: - Ågren, Ylva (2015). Barns medierade värld: syskonsamspel, lek och konsumtion. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 201, s. 16-23. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:797123/FULLTEXT01.pdf - Bruhn Jensen, Klaus (2009) Medier och samhälle. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (s. 14-19, s. 96-101) (10 sidor). - Davidsson, Pamela, Findahl, Olle & Ahlgren, Marianne (2016). Svenskarna och internet 2016 : undersökning om svenskarnas internetvanor. IIS, Internetstiftelsen i Sverige. Läs kapitel 3 ”Barn och internet” s. 27-36. https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf - Sundin, Staffan (2013). Den svenska mediemarknaden 2013. Nordicom, s. 9-12. Laddas hem från: http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/publikationer-hela-pdf/medienotiser_3_2013.pdf - Medierådets hemsida http://www.statensmedierad.se Litteraturlista Delkurs 2 Bild Obligatorisk litteratur - bildmomentet: Andersson, Märtha (2014). Berättandets möjligheter. Multimodala berättelser och estetiska läroprocesser. Luleå tekniska universitet. Institutionen för konst, kommunikation och lärande. Luleå 2014. Avhandlingen går att hämta på nätet: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:998888/FULLTEXT01.pdf Broks, Lene (2007). Berätta Berätta! En bok om berättandets rum. Runa Förlag. Stockholm. Kapitel 7: Att arbeta med barns egna berättelser. Kapitlet delas ut, alternativt läggs i kursrummet på Lisam. Änggård, Eva (2005). Bildskapande -en del av förskolebarns bildkulturer. Valda delar: kapitel 2 Forskning om barns bildskapande, sid 10-23. Avhandlingen kan hämtas på nätet: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:20796/FULLTEXT01.pdf Referenslitteratur: Frid, Johan (2003) INTRO – BILD skapa · kommunicera · förstå. Didacta förlag AB. Klerfelt, Anna (2007 ) Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik. Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik. Hämtas via nätet: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/17189/5/gupea_2077_17189_5.pdf Musik Obligatorisk litteratur - musikmomentet: Harwood, E., & Marsh, K. (2012). Children's Ways of Learning Inside and Outside the Classroom. The Oxford Handbook Of Music Education, Volume 1, doi:10.1093/oxfordhb/9780199730810.013.0020 Nilsson, Bo, "Jag kan göra hundra låtar": barns musikskapande med digitala verktyg, Musikhögskolan. [distributör], Diss. Lund : Univ., 2002,Malmö, 2002 Thorgersen, K. (2013). Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet. I Rohlin, M. (red.) (2013). Meningsskapande fritidshem: studio som arena för multimodalt lärande (s. 57-79). Lund: Studentlitteratur Valbar litteratur – musikmoment: Folkestad, G. (2006). Formal and Informal Learning Situations or Practices vs Formal and Informal Ways of Learning. British Journal Of Music Education, 23(2), 135-145. Teknik Obligatoriskt litteratur - teknikmoment Hagerman, F. (2016). ”Det är ur görandet tankarna föds” – från idé till komposition : En studie av kompositionsprocesser i högre musikutbildning. S.13, 17-27 Hämtas på nätet: http://kmh.diva-portal.org/smash/get/diva2:974049/FULLTEXT01.pdf Hallström, J., Elvstrand, H. & Hellberg, K. (2015). Gender and technology in free play in Swedish early childhood education. International Journal of Technology and Design Education. 25:137–149. DOI 10.1007/s10798-014-9274-z Jansson et. al. (2016). Technology Education and Informal Learning: Technology in the Swedish Leisure-Time Centre as Boundary Object. Ingår i: PATT-32 Proceedings: Technology Education for 21st Century Skills / [ed] M. J. de Vries, A. Bekker-Holtland, & G. van Dijk, Utrecht: University of Applied Sciences, 2016, s. 226-233. Hämtas på nätet: https://www.iteea.org/File.aspx?id=39504&v=76e4030 Mawson, B. (2010). Children’s developing understanding of technology. International Journal of Technology and Design Education. 20:1–13. DOI 10.1007/s10798-008-9062-8 Drama Litteratur – dramamomentet: Fredriksson, Kristina, Drama som pedagogisk möjlighet. En intervjustudie med lärare i grundskolan, Linköping 2013. Hämtas på nätet: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:623308/FULLTEXT01.pdf Rasmusson, Viveka & Erberth Bodil, (2016). Undervisa i pedagogisk drama, Lund Studentlitteratur. Ny utgåva studentlitteratur 2016, men även de tidigare upplagorna kan ersätta senaste utgåvan.

Ladda ner

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.