Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Utbildningsvetenskaplig kärna 3, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp
Educational Sciences 3, Educational Assessment, 7.5 credits
974G03
Huvudområde
DidaktikUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Michael TholanderStudierektor eller motsvarande
Lotta HolmeVOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Huvudområde
DidaktikUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Matematik
Förkunskapskrav
Genomgångna kurser i Utbildningsvetenskaplig kärna 1, Allmändidaktik 5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2, Utveckling och lärande, 8,5 hp och Utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp eller motsvarande.Lärandemål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- redogöra för centrala resonemang, principer och riktlinjer i aktuella myndighetstexter om kunskapsbedömning
- behärska centrala begrepp som rör kunskapsbedömning
- identifiera faktorer som kan påverka bedömningars saklighet och likvärdighet
- urskilja kunskapsformer och kunskapsnivåer i samband med bedömningar
- relatera utbildningsvetenskaplig forskning om kunskapsbedömning till frågor som rör lärares arbete med bedömning och betygssättning
- använda bedömningsteoretiska begrepp och modeller för att analysera arbete med kunskapsbedömning inom skola och utbildning
- diskutera konsekvenser av olika former av kunskapsbedömning
- beskriva olika former av dokumentation som pedagogiska hjälpmedel
- diskutera etiska aspekter i samband med lärares arbete med bedömningar och betygssättning
Kursinnehåll
I kursen studeras klassrumsbedömning och betygsättning utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Kursen behandlar lärares formella bedömningsuppdrag, så som det formuleras i aktuella styrdokument, och vad det uppdraget innebär i yrkespraktiken. I kursen studeras grundläggande teorier om mätning och kunskapsbedömning. Dessa teorier används primärt för att förstå de utmaningar en lärare ställs inför när det gäller att vid bedömning och betygsättning vara rättvis och saklig, bl.a. med avseende på elevers klass, genus och etnicitet. Kursen belyser och problematiserar kunskapsbedömningars skilda funktioner, betydelser och konsekvenser för undervisning och lärande. I första hand fokuseras klassrumsbedömningar, men även nationella prov och internationella kunskapsmätningar uppmärksammas. En annan del i kursen rör bedömningar med olika syften, samt insamling och värdering av varierande typer av bedömningsunderlag. Även återkoppling och bedömning som pedagogiskt redskap utgör ett innehåll. Kursen består av fyra delområden: (a) bedömning inom grundskolan – direktiv, forskning och undervisning, (b) saklig, likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning (c) kunskapsbedömningars syften och användning av olika bedömningsmetoder, och (d) dokumentation och kommunikation av elevers kunskapsutveckling.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, arbete i grupp, självständiga studier samt fältuppgift. Vidare används digitala verktyg för eget lärande.
Examination
Kursen examineras genom salstentamen och muntlig tentamen.
PROVKODER:
STN1 Skriftlig tentamen: salstentamen 2,5 hp, U-G
MTN1 Muntlig tentamen: individuell examination i grupp 5 hp, U-VG
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Institution
Institutionen för beteendevetenskap och lärandeDet finns inga examinationsmoment att visa.
LITTERATUR UK3 ÄLP (2017)
Huvudbok – kan köpas i bokhandeln [325 sidor totalt]:
McMillan, James (2018). Classroom assessment: Principles and practice that enhance student learning and motivation, 7th edition, (s. 1-325). New York: Pearson.
Texter av svenska forskare – kan köpas hos LiU Servicecenter, hus A, ingång 19C (Kompendium: A:1680) [129 sidor]:
Fredriksson, Ulf (2017). Internationella kunskapsundersökningar. I A. Hult och A. Olofsson (red.), Utvärdering och bedömning i skolan, 2:a upplagan, (s. 28-44). Stockholm: Natur & Kultur. [17]
Gustavsson, Anders; Måhl, Per & Sundblad, Bo (2012). Likvärdiga betyg. I A. Gustavsson, P. Måhl och B. Sundblad, Betygssättningen – en handbok, (s. 97-114). Stockholm: Liber. [17]
Hofvendahl, Johan (2010). Utvecklingssamtalen – några vanligt förekommande problem. I C. Lundahl och M. Folke-Fichtelius (red.), Bedömning i och av skolan, (s. 31-46). Lund: Studentlitteratur. [15]
Jansdotter Samuelsson, Maria & Samuelsson, Johan (2017). Betyg i relation till genus, social bakgrund och etnicitet. I K. Nordgren, C. Odenstad och J. Samuelsson (red.), Betyg i teori och praktik, 3:e upplagan, (s. 39-48). Malmö: Gleerups. [10]
Jönsson, Anders (2013). Återkoppling. Ur A. Jönsson, Lärande bedömning, 3:a upplagan, (s. 87-102). Malmö: Gleerups. [16]
Klapp Lekholm, Alli (2010). Lärares betygsättningspraktik. I S. Eklund (red.), Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande, (s. 21-29). Stockholm: Stiftelsen SAF. [7]
Korp, Helena (2003). Vad är det som ska bedömas? Ur H. Korp, Kunskapsbedömning – hur, vad och varför, (s. 85-92). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. [8]
Lindström, Lars (2011). Pedagogisk bedömning. I L. Lindström, V. Lindberg och A. Pettersson (red.), Pedagogisk bedömning: Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, 2:a upplagan, (s. 9-27). Stockholm: Liber. [17]
Lundahl, Christian (2007). Kunskapsbedömningens historia. I A. Petterson (red.), Sporre eller otyg – om bedömning och betyg, (s. 51-68). Stockholm: Lärarförbundets förlag. [15]
Selghed, Bengt (2011). Lärares roll vid kunskapsbedömning. Ur B. Selghed, Betygen i skolan: Kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis, 2:a upplagan, (s. 91-98). Stockholm: Liber. [7]
Texter av internationella forskare – kan laddas ned via bibliotekets hemsida [75 sidor]:
Alm, Fredrik & Colnerud, Gunnel (2015). Teachers’ expericence of unfair grading. Educational Assessment, 20(2), 132-150. [18]
Bonner, Sarah & Chen, Peggy (2009). Teacher candidates’ perceptions about grading and constructivist teaching. Educational Assessment, 14(2), 57-77. [19]
Green, Susan; Johnson, Robert; Kim, Do-Hong & Pope, Nakia (2007). Ethics in classroom assessment practices: Issues and attitudes. Teaching and Teacher Education, 23(7), 999-1011. [12]
Havnes, Anton; Smith, Kari; Dysthe, Olga & Ludvigsen, Kristine (2012). Formative assessment and feedback: Making learning visible. Studies in Educational Evaluation, 38(1), 21-27. [7]
Mavrommatis, Yiannis (1997). Understanding assessment in the classroom: Phases of the assessement process – the assessment episode. Assessment in Education, 4(3), 381-400. [19]
Gemensamma myndighetstexter för blivande 7-9- och gymnasielärare [151 sidor]:
Ds (2008:13). En ny betygsskala. Stockholm: Utbildningsdepartementet (s. 12-30 + 45-56).
http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och-promemorior/2008/02/ds-200813/ [31]
Skolverket (2011a). Kunskapsbedömning i skolan: Praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660 [55]
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och och åtgärdsprogram. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3299 [65]
Myndighetstexter enbart för blivande 7-9-lärare – kan laddas ned från nätet [84 sidor]:
Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket (s. 7-19).
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 [13]
Skolverket (2011b). Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2698 [36]
Skolverket (2013). Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket. [22]
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3133
Skolverket (2014b). Bedömningsaspekter. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3259 [13]
Myndighetstexter enbart för blivande gymnasielärare – kan laddas ned från nätet [64 sidor]:
Gy 11 (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket (s. 5-16).
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705 [12]
Skolverket (2011c). Ämnesplanens struktur. Ur Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket (s. 48-62).
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2597 [13]
Skolverket (2012). Bedömning och betygsättning i gymnasieskolan. Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2841 [39]
Referenslitteratur
Schött, Kristina; Hållsten, Stina; Moberg, Bodil & Strand, Hans (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber.
Några länkar om bedömning på Skolverket.se:
http://www.skolverket.se/regelverk/fragor-och-svar/fragor-och-svar-om-betyg
http://www.skolverket.se/bedomning
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/betygsattning
http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.