Utbildningsvetenskaplig kärna 3, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå och områdesbehörighet 6c, eller motsvarande..

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- redogöra för centrala resonemang, principer och riktlinjer i aktuella myndighetstexter om kunskapsbedömning
- behärska centrala begrepp som rör kunskapsbedömning
- identifiera faktorer som kan påverka bedömningars saklighet och likvärdighet
- urskilja kunskapsformer och kunskapsnivåer i samband med bedömningar
- relatera utbildningsvetenskaplig forskning om kunskapsbedömning till frågor som rör lärares arbete med bedömning och betygssättning
- använda bedömningsteoretiska begrepp och modeller för att analysera arbete med kunskapsbedömning inom skola och utbildning
- diskutera konsekvenser av olika former av kunskapsbedömning
- beskriva olika former av dokumentation som pedagogiska hjälpmedel
- diskutera etiska aspekter i samband med lärares arbete med bedömningar och betygssättning

Kursinnehåll

I kursen studeras klassrumsbedömning och betygsättning utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Kursen behandlar lärares formella bedömningsuppdrag, så som det formuleras i aktuella styrdokument, och vad det uppdraget innebär i yrkespraktiken. I kursen studeras grundläggande teorier om mätning och kunskapsbedömning. Dessa teorier används primärt för att förstå de utmaningar en lärare ställs inför när det gäller att vid bedömning och betygsättning vara rättvis och saklig, bl.a. med avseende på elevers klass, genus och etnicitet. Kursen belyser och problematiserar kunskapsbedömningars skilda funktioner, betydelser och konsekvenser för undervisning och lärande. I första hand fokuseras klassrumsbedömningar, men även nationella prov och internationella kunskapsmätningar uppmärksammas. En annan del i kursen rör bedömningar med olika syften, samt insamling och värdering av varierande typer av bedömningsunderlag. Även återkoppling och bedömning som pedagogiskt redskap utgör ett innehåll. Kursen består av fyra delområden: (a) bedömning inom gymnasieskolan – direktiv, forskning och undervisning, (b) saklig, likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning (c) kunskapsbedömningars syften och användning av olika bedömningsmetoder, och (d) dokumentation och kommunikation av elevers kunskapsutveckling.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, arbete i grupp, självständiga studier samt fältuppgift. Vidare används digitala verktyg för eget lärande.

Examination

Kursen examineras genom salstentamen och muntlig tentamen.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution