Kemi (31-45 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Särskild information

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången VT 2021. Ersätts av 9AKE39 .

Examination erbjuds vid sammanlagt minst tre tillfällen per examinationsmoment.
Dessa tre tillfällen fördelas under minst två terminer från det sista ordinarie kurstillfället. Dessa kan du hitta i kursens sista aktuella Lisamrum.
Kontakta kursansvarig för att bli insläppt i kursens Lisamrum .

Förkunskapskrav

Godkända kurser Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp, Bedömning och betygsättning, 7.5 hp, Ledarskap och konflikthantering, 7,5 hp samt tidigare VFU-kurser (ämne 1 och 2). Kursen förutsätter  Kemi (1-30 hp), eller motsvarande

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande:
- kunna redogöra för grundläggande kunskaper inom grundämnenas och de oorganiska föreningarnas kemiska och fysikaliska egenskaper, strukturer och reaktioner, oorganisk syntes och analys koordinationsföreningar och fasta tillståndets kemi
- kunna presentera, analysera och diskutera empiriska data i oorganisk kemi i form av en laborationsrapport.
- kunna redogöra för hur skolan formulerar och tydliggör kunskapen i form av kursplaner och betygskriterier
- kunna konstruera prov och göra bedömningar utifrån skolans styrdokument
- kunna identifiera centrala begrepp inom oorganisk kemi för en framtida yrkesroll
- kunna bedöma resursanvändning i relation till hållbar utveckling samt göra riskanalyser för laborativa moment
- kunna jämföra och bedöma laborativt arbete utifrån ett didaktiskt perspektiv
- kunna använda oorganisk-kemisk terminologi på engelska

Kursinnehåll

Kursen behandlar grundämnenas kemiska och fysikaliska egenskaper med utgångspunkt från deras placering i det periodiska systemet samt hur detta behandlas i skolan. Studenten ska kunna redogöra för sambandet mellan atomers/joners elektronstruktur och väsentliga kemiska parametrar såsom elektronegativitet, oxidationstal, jonradie,koordination, sura och basiska egenskaper mm. Med detta avses trender inom periodiska systemet, t ex metallkatjoner och oxianjoner i vattenlösning, jonföreningars struktur och löslighet, fällnings- och lösningsreaktioners termodynamik, hårda och mjuka syror och baser (HSAB). Vidare behandlas termokemi samt oorganiska redoxreaktioner och redoxjämvikter. Koordinationsföreningar diskuteras, bl a metalljoner i biokemiska system.
Kursen innehåller laborationer som illustration till delmomenten. Studenten bearbetar och analyserar självständigt resultat från laborationer vilket presenteras i form av en skriftlig rapport. Laborationskursen omfattar mer specifikt; syntes av några oorganiska föreningar i vattenlösning och under vattenfria betingelser. Kvalitativ oorganisk analys behandlas. Dessutom behandlas redoxtitrering för oxidationstalsbestämning, samt syntes av några komplexföreningar och spektrofotometrisk bestämning av ligandfältsplittringen. Inom delmomentet kemiska experiment, som till stor del är laborativ, behandlas kvalitativ kemisk analys av katjoner och anjoner. Den behandlar även oorganisk syntes och korrosion. Inför ett laborativt moment gör den studerande en riskanalys samt en bedömning av resursanvändning i relation till hållbar utveckling samt utvärdera didaktiska värdet med hjälp av forskningslitteratur.
Skolans undervisning kring kemiska reaktioner, termokemi, kemiska jämvikter,och elektrokemi exemplifieras genom laborativa moment där de studerande i grupp kommunicerar och diskuterar ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska frågeställningar med fokus på urvalsfrågor och identifiering av centrala begrepp.
Vidare studeras olika modeller för utvärdering av undervisning. Den studerande jämför och bedömer de olika modellerna utifrån vetenskapliga arbeten samt egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Frågeställningar rörande prov och provkonstruktion och dess kopplingar till bedömning av kunskaper och förmågor (summatativ/formativ), kursplaner, betygskriterier och betygssättning behandlas med fokus på grundskolan 7-9.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarier, samt självständiga studier.
OBLIGATORISKA MOMENT
Lektioner, laborationer och seminarier.

Examination

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Kurslitteratur

Oorganisk kemi och kemiska experiment

G. Rayner-Canham & T. Overton, “Descriptive Inorganic Chemistry”, 5th ed.

Att förstå skolans naturvetenskap, Forskningsresultat och nya ideer. Björn Andersson, Studentlitteratur Kemikalier i skolan, Arbetsmiljöverket

Aktuella forskningsartiklar inom kemididaktik

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
• Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution