Religionskunskap (31-45 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Biologi

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs genomgångna 1-30 hp i ämnet religionskunskap eller motsvarande. Dessutom krävs genomgångna kurser enligt gällande studiegång och utbildningsplan varav UK 1-4 om 30 hp med godkänt resultat eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- analysera central teologisk argumentation i olika inriktningar inom kristendomen och hur den navigerar utmaningar i ett samhälle präglat av en sekulär nationalstat,
- analysera etiska argument och synsätt inom några världsreligioner och hur de bemöter frågor som reses i ett samhälle styrt av en sekulär nationalstat,
- analysera forntida religioner och dess reception i samtida nyandlig religionsutövning,
- relatera den egna analysen av kristendom, etik, forntida religioner och nyandlighet till aktuell forskning och relevant teori- och metoddiskussion,
- använda och problematisera centrala termer inom religionsvetenskap på ett teoretiskt medvetet sätt,
- kritiskt diskutera teologisk och etisk argumentation samt hur forntida religiösa traditioner används för att konstruera identitet och gemenskap, och
- göra en övergripande årsplanering inklusive en planering för ett större ämnesområde för religionskunskapsundervisningen i årskurs 7-9.

Kursinnehåll

Kursen är indelad i tre delar med två gemensamma stråk, ett ämnesdidaktiskt stråk och ett stråk om akademiskt hantverk.

Kristendomen (3hp)
Delkursen ger en fortsatt bearbetning av centrala teman och argument inom kristen troslära utifrån texter skrivna av representanter från olika trosinriktningar. Det betyder att delkursen ger en inblick i hur kristna läror kan tolkas och relateras till varandra, Bibeln och kristna praktiker på en mängd olika sätt. Ett viktigt inslag i delkursen är hur tolkningar av kristna läror navigerar utmaningar i ett modernt samhälle präglat av en sekulär nationalstat. Exempel på sådana utmaningar är hur kunskap från naturvetenskap ska hanteras och hur kristna traditioner har bidragit till demokratins framväxt. En central del av delkursen är en kritisk diskussion av teologiska hållningar och deras konsekvenser för kyrka, individ och samhälle.

Etik (3hp)
I delkursen sker en fortsatt orientering i hur några etiska frågor behandlas inom till exempel judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. Den studerande tränar på att analysera etisk argumentation inom religioner, vilket inkluderar att identifiera hur etiska ställningstaganden grundas i religiösa texter, övertygelser och levnadssätt. Det ingår också en kritisk diskussion av dessa etiska argument inklusive hur klass, etnicitet och genus påverkar etikens frågor. En viss fördjupning görs i etiska frågor som uppstår i mötet mellan religion och en sekulär stat, till exempel frågor om religion, utbildning och demokrati och om religionsfrihet och mångkultur. Det sker också en fortsatt fördjupning i och problematisering av begrepp som religiös och sekulär.

Forntida religioner och dess reception (6,5hp)
I en tredje delkursen ligger fokus på forntida religioner och dess reception i moderna nyandliga rörelser. En viktig fråga hur samtida nyandlig religionsutövning brukar forntida religioner för att konstruera identitet och gemenskap. Det görs också en kritisk bearbetning av traditionsanvändning i modern tid.

Akademiskt hantverk
I alla delkurser finns ett stråk om akademiskt hantverk och inte minst om teoretiska och metodologiska frågor som reses inom tros- och livsåskådning och religionshistoria. Syftet är att öva färdigheter som problemformulering, informationssökning, analysförmåga, kritisk reflexion, kommunikativ förmåga samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Detta stråk innefattar en orientering i aktuell forskning, i centrala metoder och teorier såväl som en fortsatt fördjupning och problematisering av centrala termer. Därtill kommer en fortsatt träning i att analysera och kritiskt diskutera argumentation och traditionsbruk.

Ämnesdidaktik (2,5hp)
Inom ämnesdidaktiken får den studerande träna på att utforma en årsplanering inklusive ett ämnesområde för religionskunskapsundervisningen i årskurs 7-9 med utgångspunkt i styrdokumenten. I planering ingår att kunna motivera val av innehåll, arbetsformer och läromedel.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självständiga litteraturstudier.

Examination

Kursen examineras genom skriftliga tentamina, skriftliga inlämningsuppgifter och aktivt deltagande i seminarier. Mer detaljerad information finns i studiehandledningen.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution