Utbildningsvetenskaplig kärna: Allmändidaktik, utbildningshistoria samt fritidshemmets demokratiska och samhälleliga uppdrag, 9.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem - erfarenhetsbaserad

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:  

• identifiera centrala kunskapsområden inom didaktik
• urskilja grundläggande filosofiska perspektiv på undervisning
• diskutera på vilka grunder skolkunskaper väljs ut och organiseras
• diskutera utifrån din yrkeserfarenhet och med stöd i litteratur vad som kännetecknar läraruppdraget
• redogöra för grunddragen i skolans och fritidshemmets historiska framväxt och förändrade kunskapstraditioner
• redogöra för centrala delar i samhällets styrning av skolan och fritidshemmet
• diskutera, utifrån din yrkeserfarenhet och med stöd i litteratur, innebörden av skolans och fritidshemmets värdegrund och lärares yrkesetik
• redogöra för hur sociala kategorier bidrar till inkludering, exkludering och kategorisering i ett historiskt och samtida perspektiv
• relatera lärarens uppdrag till samhällets styrdokument, UNCRC, politiska mål samt barn som demokratiska aktörer
• med grund i egen yrkeserfarenhet diskutera skolans och fritidshemmets värdepedagogiska och demokratiska fostransuppdrag utifrån normativa och kritiska perspektiv

Kursinnehåll

Kursen organiseras i fyra delområden (a) didaktik (b) utbildningshistoria, (c) utbildningssystemets och fritidshemmets funktion i samhället och (d) skolans och fritidshemmets värdegrund och värdepedagogik. Kursen utgår från ett didaktiskt, historisk och utbildningssociologiskt perspektiv och i varje del tas tydlig utgångspunkt i den studerandes egen yrkeserfarenhet.  

I del a) studerar studenterna undervisningens och den pedagogiska verksamhetens didaktiska grunder och frågor. Kursen tar sin utgångspunkt i de studerandes egna erfarenheter från skola och fritidshem och uppfattningar om vad som kännetecknar läraruppdraget. Centrala kunskapsfält som didaktiken drar nytta av och som kort introduceras i kursen är läroplansteori och pedagogisk filosofi.  

I del b) studerar studenterna olika perspektiv på barn/elever, läraruppdraget, lärande, undervisning samt relationen mellan lärare och elev. Studenterna problematiserar den politiska styrningen ur ett lokalt, nationellt och internationellt jämförande perspektiv med tonvikt på demokratins grunder, grundläggande värden, medborgarskap samt i förhållande till fritidshemmets och utbildningssystemets organisation och administration.  

Del c) behandlar skolan och fritidshemmets historiska framväxt. Studenterna problematiserar skolans och fritidshemmets olika samhälleliga funktioner och uppdrag såsom lärande, fostran och omsorg. Studenterna diskuterar skolans och fritidshemmets värdegrund och lärarens yrkesetik och problematiserar dessa utifrån det demokratiska uppdraget.  

Del d) är värdepedagogiska frågor. Centralt i kursen är relationen mellan ålder, genus, etnicitet, klass, sexualitet, liksom begrepp som normalitet–avvikelse. Vidare studerar studenterna samspelet mellan utbildningssystemet och samhällets styrsystem; UNCRC, lagar och förordningar, lärarnas uppdrag i relation till barn, barnperspektiv och barn som demokratiska aktörer. Studenterna studerar skolans och fritidshemmets roll i förhållande till samhällets inkludering, exkludering, och kategorisering av elever. Studenterna diskuterar skolans och fritidshemmets värdepedagogiska och demokratiska fostransuppdrag utifrån normativa och kritiska perspektiv. 

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen organiseras dels i form av nätbaserade studier, dels som campusförlagd utbildning. Undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, arbete i grupp och självständiga studier. Digitala verktyg används för eget lärande.

Examination

Kursen examineras genom litteraturseminarium, muntlig redovisning med skriftlig inlämning samt en skriftlig slutexamination. För att få VG på kursen gäller att studenten måste uppnå VG på den provkod som kan ge betyget VG.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
• Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution