Fritidspedagogik: Barn, barndom, identitet och fritid, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem - erfarenhetsbaserad

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• diskutera barn, barndom och institution utifrån olika teoretiska perspektiv
• söka och granska aktuell forskning rörande barns utveckling och livsvillkor
• reflektera över barns identitetsskapande i relation till sociala kategoriseringar
• identifiera och diskutera arenor och rum för elevers fria tid/fritid i fritidshem
• diskutera barns livsvillkor i relation till deras fritid
• diskutera vilka konsekvenser olika synsätt på barn kan få för fritidshemmets verksamhet.

Kursinnehåll

Kursen tar sin utgångspunkt i studenternas egna yrkeserfarenheter från arbete i fritidshem. Genom att relatera kursens teoretiska perspektiv till konkreta situationer från den egna praktiken ges studenterna möjlighet att analysera, problematisera och fördjupa sin förståelse av barns utveckling, livsvillkor och vardagsliv i fritidshemmet. Kursen behandlar både psykologiska och sociala perspektiv för att belysa barns utveckling och livsvillkor. Särskilt fokus riktas mot hur sociala kategoriseringar såsom ålder, etnicitet, genus, funktionalitet, sexualitet och samhällsklass påverkar barns möjligheter, positioner och erfarenheter i fritidshemmets praktik. Dessa perspektiv relateras kontinuerligt till studenternas egna erfarenheter av pedagogiskt arbete. Ett centralt område i kursen är barn och ungas identitetsutveckling i relation till olika sociala kategoriseringar. Kursen introducerar och fördjupar centrala barndomssociologiska begrepp och teoretiska perspektiv som bidrar till förståelse av den moderna barndomen. Särskild vikt läggs vid relationen mellan barn, barndom och institution, där fritidshemmet analyseras som en social och pedagogisk arena som både skapar möjligheter och sätter ramar för barns vardagsliv. Barns fria tid och fritid utgör en central utgångspunkt i kursen. Studenterna får integrera teoretiska perspektiv med praktiska exempel från den egna verksamheten för att analysera och problematisera vad en meningsfull fritid kan innebära för olika barn, samt hur fritidshemmet som institution kan bidra till, eller begränsa, skapandet av sådana möjligheter. Vidare aktualiseras hur olika synsätt på barn får konsekvenser för hur fritidshemmets verksamhet organiseras, planeras och genomförs. Genom hela kursen betonas kopplingen mellan teori, forskning och professionell praktik.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, workshops, arbete i grupp och självständiga studier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig redovisning och muntlig redovisning.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
• Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution