Kunskap och lärande med fokus på didaktiska processer - ämneslärare, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:

• beskriva och jämföra olika teorier om kunskap och lärande
• belysa teorier om kunskap och lärande i relation till barn, ungdomar och vuxnas lärande och kunskapsutveckling
• normkritiskt diskutera förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv
• jämföra och resonera kring kunskapssyn(er) och syn på lärande inom det egna ämnet i form av universitetsdisciplin, lärarutbildningsämne respektive skolämne
• uttrycka sig skriftligt enligt vedertagen praxis

Kursinnehåll

I kursen behandlas olika kunskapsfilosofiska traditioner såsom idealism, rationalism och pragmatism. Ur ett historiskt och samtida perspektiv beskriver och jämför studenten olika traditioners syn på kunskap och lärande samt frågor om hur kunskap väljs ut för lärande. I kursen studeras hur olika ämnestraditioner utvecklar skilda kunskapssyner och syner på lärande. Detta jämför och resonerar studenten i relation till det egna ämnet som ämnesdisciplin, lärarutbildningsämne och skolämne. Studenten läser om olika lärandeteorier, däribland behaviorism, kognitivism, konstruktivism och socialkognitivism och belyser dessa i relation till barns, ungdomars och vuxnas lärande och kunskapsutveckling. Ur ett normkritiskt perspektiv diskuterar studenten slutligen elevers förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. I kursens skriftliga examinationer uttrycker sig studenten enligt vedertagen praxis.  

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen organiseras dels i form av nätbaserade studier, dels som campusförlagd utbildning. I kursen förekommer föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, grupparbete och självständiga studier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig redovisning, skriftlig hemtentamen, seminarium samt seminarium med skriftligt underlag.

För att få VG på hel kurs krävs VG på modulen Skriftlig tentamen: hemtentamen.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
• Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution