Specialisering Fysik, Fysik (61-75 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Lärprog-07eapr2007

Förkunskapskrav

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- författa ett läroboksavsnitt inom ett fördjupningsområde, samt ge ett fortbildningsseminarium för kolleger
- redogöra för huvuddrag i fysikens utveckling och diskutera olika fysikfrågeställningar i ett vetenskaphistoriskt perspektiv
- lösa problem inom klassisk mekanik fördjupningsnivå
- analysera tidsberoende elektriska kretsar
- använda den statistiska fysikens fundamentala principer och förklaringsmodeller inom termodynamik
- genomföra fysikaliska experiment inom i ett fördjupningsämne, redovisa och analysera reslutat

Kursinnehåll

Kursens syfte är att ge fördjupade ämneskunskaper och att vidareutveckla den studerandes förmåga att undervisa i fysik.

Den studerande väljer i samråd med kursansvarig att fördjupa sig inom ett fysikområde. Den studerande skall inom valt fördjupningsområde utarbeta undervisningsmaterial för fysikundervisning inom grund- eller gymnasieskolan i form av ett delkapitel till en tänkt lärobok, alternativ utarbeta fortbildningsmaterial för lärarkolleger. Redovisningen sker skriftligt och muntligt vid ett seminarium.

I kursen ges en översikt av fysikens idéhistoriska utveckling från naturfilosofi till modern vetenskap. Flera exempel ges på hur teorier har förändrats och på viktiga paradigmskiften inom fysiken.

Den studerandes ämneskunskaper inom den klassiska mekaniken fördjupas, speciellt studeras icke-tröghetssystem, stela kroppars dynamik, och generaliserade koordinater.

Inom elläran analyseras transienta förlopp och resonansfenomen hos enklare RCL-kretsar, samt växelströmskretsar i stationära tillstånd. Inom växelströmslära används begreppen fasförskjutning, impedans och den komplexa metoden. Kursen ger även en orientering om några tekniska tillämpninga inom ellära, till exempel växelspänningsgeneratorn, transformatorn, kraftförsörjning och filter.

De statistiska definitionerna av entropi och temperatur är utgångspunkten för termodynamiken i denna kurs. Teorin tillämpas bl.a. på ideala gaser och värmestrålning. Ämnesområdet diskuteras även ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv.

Den studerande genomför laborationer inom kursen, vilka redovisas skriftligt.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, laborationer, seminarier, inlämningsuppgifter, litteraturstudier, bearbetning av övningsuppgifter.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig och muntlig redovisning, redovisning av laboration samt hemtentamen och salstentamen.

Begränsning av examinationstillfällen pga att kursen har upphört. Tre examinationstillfällen kommer att ges (för tider se institutionens hemsida eller tentamenschema i Studentportalen ). Därefter ges inga ytterligare examinationstillfällen.

Provkoder:
SRE1 Skriftlig och muntlig redovisning: Fysikaliska seminarier (4 hp) U,G,VG
STN1 Skriftlig tentamen: hemtentamen Fysikens idéhistoria (2 hp) U,G,VG
STN2 Skriftlig tentamen: salstentamen Mekanik (3 hp) U,G,VG
LAB1 Laboration: Mekanik (1 hp) U,G
SRE2 Skriftlig redovisning: Växelströmslära (2,5 hp) U,G
SRE3 Skriftlig redovisning: Statistisk fysik (2,5 hp) U,G

Betygsskala

Övrig information

Institution