Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Kunskap och lärande med fokus på didaktiska processer, 7.5 hp
Knowledge and learning with a focus on didactic processes, 7.5 credits
9KP101
Huvudområde
DidaktikUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursVOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
| Kursen ges för | Termin | Veckor | Språk | Ort/Campus | VOF | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| L1GYK | Kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare i gymnasieskolan, helfart (Helfart) | 1 (VT 2016) | 201604-201613 | Svenska | Linköping, Valla | O |
| L1GRK | Kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare i årskurs 7-9, helfart (Helfart) | 1 (VT 2016) | 201604-201613 | Svenska | Linköping, Valla | O |
Huvudområde
DidaktikUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare i gymnasieskolan
- Kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare i årskurs 7-9
Lärandemål
Mål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva och jämföra olika teorier om kunskap och lärande
- belysa teorier om kunskap och lärande i relation till individers lärande och kunskapsutveckling
- beskriva kunskapssyn(er) och synen på lärande inom det egna ämnet i form av universitetsdisciplin, lärarutbildningsämne respektive skolämne
- uttrycka sig skriftlig enligt vedertagen praxis
Kursinnehåll
I kursen behandlas olika kunskapsfilosofiska traditioner (idealism, rationalism, pragmatism). Ur ett historiskt och ett samtida perspektiv behandlas frågor om hur kunskap väljs ut för lärande. Olika teorier om lärande (behaviorism, kognitivism, konstruktivism, socialkognitivism) studeras i relation till historiska och samtida undervisningstraditioner. I kursen undersöks även hur olika ämnestraditioner utvecklar skilda kunskapssyner och syner på lärande. Likaså problematiseras synen på kunskap och lärande i relation till individers lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier samt arbete enskilt och i grupp. Digitalt kommunikationsverktyg används.
Examination
Kursen examineras genom skriftlig hemtentamen samt seminarium med skriftligt underlag.
Provkod
STN3: Skriftlig tentamen: hemtentamen 6,5 hp U-VG
MRE1: Seminarium med skriftligt underlag, ämnesdidaktik 1 hp U-G
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Institution
Institutionen för beteendevetenskap och lärandeDet finns inga examinationsmoment att visa.
Litteraturlistan är preliminär.
Obligatorisk kurslitteratur
Bandura, A. (2001). Social Cognitive Theory: An Agentic Perspective. Annual Review of Psychology, nr. 52:1–26.
Carlgren, I., Forsberg, E. & Lindberg, V. (2009). Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion. Rapport 7/2009. Stockholm: Stockholms universitetsförlag & Centrum för studier av skolans kunskapsinnehåll.
Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur och kultur.
Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk.
Marton, F. & Säljö, R. (1976). On Qualitative Differences in Learning: I – Outcome and Process. British Journal of Educational Psychology, nr. 46: 4-11.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm.
SOU 1992:94 Bildning och kunskap. Särtryck ur läroplanskommitténs betänkande: Skola för bildning. Skolverket, 1992.
SOU 2010:99. Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. Stockhilm: Fritzes.
Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. i: Lundgren, Säljö & Liberg (red.) Lärande, skola, bildning. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur.
Vygotskij, L. S. (1978). Mind in Society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Valbar kurslitteratur
Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig: Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer (Doktorsavhandling). Stockholm: Ordfront.
Gustavsson, B. (Red.). (2004). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur.
Hedin, A., & Svensson, L. (Red.). (2011). Nycklar till kunskap: om motivation, handling och förståelse i vuxenutbildning. Lund: Studentlitteratur.
Lenz Taguchi, H., Bodén, L., & Ohrlander, K. (Red.). (2011). En rosa pedagogik: jämställdhet-spedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber.
Maltén, A. (2004). Hjärnan och pedagogiken – ett samspel. Lund: Studentlitteratur.
Nylund, M., & Rosvall, P-Å. (2011). Gymnasiereformens konsekvenser för den sociala fördelningen av kunskaper i de yrkesorienterade utbildningarna. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg 16, nr 2, s. 81–100.
Nyström, A-S. (2012). Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan (Doktorsavhandling). Uppsala: Uppsala universitet.
Sohlberg, P., & Sohlberg, B-M. (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.