Ekologi, fortsättning, 15 hp

Ecology, Second Course, 15 credits

NBIC29

Kursen är nedlagd.

Huvudområde

Biologi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Anders Hargeby

Studierektor eller motsvarande

Agneta Johansson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 120 h
Rekommenderad självstudietid: 280 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6KBIO Biologi, kandidatprogram 5 (HT 2017) 2 1+2+3+4 Svenska Linköping, Valla V

Huvudområde

Biologi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Biologi, kandidatprogram

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Ekologi och Faunistik & Floristik eller motsvarande. Totalt 50 hp i biologi

Lärandemål

Kursens mål är att ge fördjupade teoretiska och empiriska kunskaper om vanliga ekosystem i Sverige. Studierna fokuseras på ekosystem i inlandsvatten och skogs- och hagmarker. Studenterna ska lära sig strukturer, processer och mekanismer i de ekosystem som studeras.
Efter genomgången kurs ska studenten:

  • Vara väl förtrogen med viktiga faktorer som strukturerar inlandsvatten i Sverige och generellt, t ex kopplingen mellan land och vatten, viktiga populations- och samhällsekologiska interaktioner samt ekologiska processer som reglerar organismsamhället och näringsdynamiken.
  • Ha en god förståelse för vilka fysikalisk-kemiska och biologiska parametrar som karaktäriserar olika typer av inlandsvatten.
  • Vara förtrogen med de ekologiska teorier, principer och processer som är viktiga i skogsmiljöer. Exempel är populationsdynamik, interaktioner mellan växter och växtätare, biogeokemi och ämnesomsättning i mark och vegetation.
  • Ha en god förståelse för de ekologiska teorier som ligger till grund för ett långsiktigt uthålligt skogsbruk.

Kursinnehåll

Fysikaliska och kemiska förhållanden i inlandsvatten (både stillastående och rinnande vatten) och hur dessa samspelar med varandra och med växter och djur. Interaktioner mellan organismer. Olika sjötyper inkl de processer som leder till att de karaktäriseras av vissa växter och djur. Samspelet mellan avrinningsområde och sjöars och rinnande vattens egenskaper. Sjöars utveckling.
Markekologi, markorganismer och marklära, liksom vegetation och växtsamhällen. Terrestra organismers ekologi och ekologiska processer i skogsmiljöer belyses i fält och på laboratorium.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen består av föreläsningar samt de obligatoriska momenten seminarier, laborationer, fältexperiment och exkursioner. Varje student deltar i grupparbeten som löper under kursen.

Examination

UPG3Aktivt deltagande i seminarier o fält/laborativt arbete3 hpU, G
UPG2Muntligt o skriftligt redovisade grupparbeten6 hpU, G
UPG1Skriftlig hemtentamen6 hpU, G
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.

Betygsskala

Tvågradig skala, U, G

Övrig information

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för fysik, kemi och biologi

Studierektor eller motsvarande

Agneta Johansson

Examinator

Anders Hargeby

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 120 h
Rekommenderad självstudietid: 280 h

Kurslitteratur

Brönmark, C & Hansson, L-A., 2005. The biology of lakes and ponds. 2:a upplagan. Biology of habitats. Oxford University Press. Oxford. ISBN: Häftad: 0198516126; Inbunden: 0198516134 Bardgett Richard 2005: The Biology of Soil. - Oxford University Press. Kompendier/artiklar
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG3 Aktivt deltagande i seminarier o fält/laborativt arbete 3 hp U, G
UPG2 Muntligt o skriftligt redovisade grupparbeten 6 hp U, G
UPG1 Skriftlig hemtentamen 6 hp U, G
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Andra examinationsformer

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Brönmark, C & Hansson, L-A., 2005. The biology of lakes and ponds. 2:a upplagan. Biology of habitats. Oxford University Press. Oxford. ISBN: Häftad: 0198516126; Inbunden: 0198516134 Bardgett Richard 2005: The Biology of Soil. - Oxford University Press. Kompendier/artiklar
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
X
UPG1
UPG2
Struktur och funktion i terrestra och akvatiska system
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
UPG1
UPG2
Provtagning och bedömning av miljökvalitet enligt normer
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
UPG1
UPG2
Planering av provtagningsstrategier för insamlande och analys av miljödata
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
UPG1
UPG2
Planering och genomförande av fält- och labexperiment
2.3 Systemtänkande
X
X
UPG1
Kretslopp och samverkan mellan organismer och abiota i ekosystem
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
UPG1
UPG3
Strategi och metoder för datainsamling. Tillämpning av gängse analys- och bedömningsmetodik.
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
UPG2
UPG3
Miljökvalitetsbedömningar utgående från NVs Bedömningsgrunder
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
X
UPG3
Grupparbeten i fält, på lab och i seminarier, själv- och kollegiala värderingar
3.2 Kommunikation
X
UPG2
Skriftlig och muntlig rapportering
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
UPG1
UPG3
Kurslitteratur på engelska
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

                            
4.4 Att konstruera produkter och system

                            
4.5 Att realisera produkter och system

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.