Djurens fysiologiska funktioner och deras anpassning till miljön, 15 hp
Animal Function and Environmental Adaptation, 15 credits
NBIC49
Huvudområde
BiologiUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Jordi AltimirasStudierektor eller motsvarande
Agneta JohanssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 120 hRekommenderad självstudietid: 280 h
Tillgänglig för utbytesstudenter
JaKursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6KBIO | Biologi, kandidatprogram | 5 (HT 2018) | 1 | 1+2+3+4 | Engelska | Linköping, Valla | V |
Huvudområde
BiologiUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Biologi, kandidatprogram
Särskild information
Kursen ges sista gången 2018. Kursen ersätts av NBIC57 Djurfysiologi.
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Avklarade grundläggande kurser i biologi (75 hp varav minst 45 hp teori).
Grundläggande kunskaper i statistik.
Förståelse av följande nödvändiga fysiologiska koncept som presenteras i “Animal Physiology. From genes to organism” av Sherwood, Klandorf och Yancey 2005.
- Homeostas
- Fysiologiska kontroll via negativ feedback
- Vilande membranpotential
- Aktionspotential
- Synapser
- Klassificering av det vertebrata nervsystemet: centralt, perifert, sensoriskt, motoriskt, somatiskt, autonomt, parasympatistskt och sympatiskt
- Receptoradaptation
- Hypofysens hormoner
- Muskelcellens korsbryggecykel: aktinets and myosinets roller
- Kalciumdynamik vid muskelkontraktion
- Muskeltyper: skelett-, hjärt- och glattmuskel
- Olika typer av celler i blod
- Respirationspigment: hemoglobin
- Gaser, deltryck och Dalton’s lag
- Gaslöslighet och Henry’s lag
- Dissociationskurvan för syre
- Strukturen på ett nephron
- Kemiska matsmältningsenzymer
- Faserna i menstruationscykeln
Lärandemål
Studenten kommer att öka sin förståelse för hur djur anpassats och anpassar sig till den miljö de lever i och till specifika situationer de möter under sitt liv. Detta kommer att uppnås genom att använda tillämpliga fysiologiska principer (från tidigare grundkurser t ex NBIB29 Fysiologiska principer). För varje given situation/frågeställning kommer studenten att få:
- identifiera de fundamentala koncepten genom diskussion med medstudenter
- förstå de fundamentala koncepten genom att muntligt förklara dem i basgrupper
- integrera alla mekanismer involverade i mångfasetterade responser hos hela organismen, genom att skriva en koncis rapport över alla steg i en fysiologisk respons.
Som konsekvens kommer studenten att förbättra sin förmåga att:
- formulera och förklara vetenskapliga koncept muntligt och spontant
- skriva kortfattat och precist om progression i biologiska processer
- kvantitativt beskriva resultat av fysiologiska responser.
Kursinnehåll
De veckovisa temana är följande:
1) höga och låga temperaturer,
2) hög höjd,
3) livet under vatten,
4) knappa resurser (fasta och svält),
5) stress (djurs välfärd),
6) miljögifter,
7) den embryonala miljön och
8) sjukdomar och parasiter.
På detta sätt kommer alla teman kräva integrering av två eller flera fysiologiska system. Till exempel innehåller tema 4 ämnen som gastrointestinal fysiologi, endokrinologi och njurfysiologi. Tema 5 är kopplat till det kardiovaskulära systemet men också till reproduktion och nervfysiologi. Tema 6 om hantering av miljögifter innehåller ämnen som reproduktiv fysiologi (tvåkönade fiskar), metabolism och njurfysiologi, osv
Undervisnings- och arbetsformer
Kursen är organiserad kring ett antal ämnen relaterade till de miljöer olika djurarter lever i.
Varje ämne organiseras med samma struktur:
Dag 1. Presentation av ämnesspecifika problemställningar.
Dag 2. Föreläsning om veckoämne med presentation av varje specifikt problem
Dag 3 och 4. Individuellt eller grupparbete om problem. Praktiska aktiviteter inom veckoämnet.
Dag 5. Seminarier med olika studentgrupper. Artikeldiskussion och identifiering av andra frågeställningar för vidare studie.
Hemtenta kommer att ske sista under kursens sista vecka, i samband med frågeställningar från veckoseminarium.
Examination
UPG4 | Hemtenta | 3 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG3 | Redovisning av laborationer | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG2 | Muntlig redovisning | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG1 | Skriftliga uppgifter | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
Slutbetyget erhålls genom en viktad sammanräkning av de ingående momentens enskilda betyg enligt följande: 30% UPG1, 30 % UPG4, 20% UPG2 och 20% UPG3.
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Om undervisningsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt".
- Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska.
- Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov.
- Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för fysik, kemi och biologiStudierektor eller motsvarande
Agneta JohanssonExaminator
Jordi AltimirasKurshemsida och andra länkar
http://cms.ifm.liu.se/edu/coursescms/Undervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 120 hRekommenderad självstudietid: 280 h
Kurslitteratur
Hill, R. W., Wyse, G. A. & Anderson, M. Animal Physiology 3rd edition (Sinauer, 2012). ISBN10: 0878936629. ISBN13: 9780878936625Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG4 | Hemtenta | 3 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG3 | Redovisning av laborationer | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG2 | Muntlig redovisning | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG1 | Skriftliga uppgifter | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
Slutbetyget erhålls genom en viktad sammanräkning av de ingående momentens enskilda betyg enligt följande: 30% UPG1, 30 % UPG4, 20% UPG2 och 20% UPG3.
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
UPG1
|
Knowledge in physiology from previous courses will be used to analyse current problems |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
UPG3
|
Laboratory exercises using new technical developments for understanding animal physiology in the lab and also in field work |
|
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
X
|
X
|
|
UPG2
|
Animal welfare, effect of pollutants and climate change will be presented and discussed in lectures and student assignments |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
|
UPG2
|
A large part of the course requires the use of scientific literature to find information and analyze it in the context of their weekly assignment |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
|
X
|
UPG3
|
Laboratory exercises will be used when relevant to the weekly topic |
|
2.3 Systemtänkande |
|
X
|
|
UPG4
|
Physiology is, by definition, an integrative subject in which new knowledge is always put into the broad perspective of previous knowledge. Understanding the function of the body requires an integration of all parts and systems to see how they contribute to life |
|
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
|
X
|
UPG1
UPG2
UPG3
UPG4
|
Independence and critical thinking is required for the extensive amount of own work during the course. All their individual and group work is evaluated on a weekly basis. |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
|
X
|
UPG1
UPG2
|
Oral presentation, Writing skills, Critical evaluation |
|
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
X
|
UPG2
|
Regular group assignments |
|
3.2 Kommunikation |
|
X
|
|
UPG2
UPG3
|
Weekly oral presentations |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
X
|
X
|
|
UPG1
UPG2
UPG3
UPG4
|
Course language is english |
|
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
|
X
|
UPG1
UPG2
UPG3
UPG4
|
The course emphasizes the effect of human interventions on animal adaptation, i.e. climate change, environmental pollution or stress |
|
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
X
|
|
UPG2
|
Planning the argumentation for the weekly Colloquium on specific problems |
|
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
|
|||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
X
|
UPG1
UPG2
UPG3
UPG4
|
The effect of climate change, environmental pollution and stress are evaluated in the context of animal function and extensively discussed |
|
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
X
|
|
UPG3
|
The students need to plan the work according to the question they formulate |
|
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
X
|
|
UPG3
|
The students carry out the work that is needed to answer the question in hand |
|
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
X
|
|
UPG1
UPG2
UPG3
UPG4
|
Not only the lab work but every weekly topic requires presentation in an oral or written form that is followed up later in the home exam |
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.