Praktisk naturvård, 12 hp
Nature Conservation in Practise, 12 credits
NBIC56
Huvudområde
BiologiUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Karl-Olof BergmanStudierektor eller motsvarande
Agneta JohanssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 144 hRekommenderad självstudietid: 176 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6KBIO | Biologi, kandidatprogram | 5 (HT 2019) | 1 | 2+3+4 | Svenska | Linköping, Valla | V |
Huvudområde
BiologiUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Biologi, kandidatprogram
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Ekologi och Faunistik & Floristik eller motsvarande. Totalt 50 hp i biologi.Lärandemål
Kursen syftar till att ge kunskaper om hur man värderar natur ur skyddssynpunkt. Kursens syfte är också att ge kunskaper om dokumentation och uppföljning av naturvårdsåtgärder samt skötsel av olika naturtyper. Tyngdpunkten ligger på att kunna tillämpa kunskaperna i fält.
Efter kursen ska du kunna:
- Identifiera samt tolka förekomstmönster av kärlväxter med fokus på indikatorarter för biologiskt värdefulla ängs- och betesmarker, vanliga vegetationsbildande arter samt kvävegynnade arter, såväl blommande som ickeblommande exemplar.
- Identifiera samt tolka förekomstmönster av lavar, svampar, mossor och kärlväxter med fokus på signalarter för biologiskt värdefulla skogar samt vanligt förekommande arter och förväxlingsarter gentemot signalarterna.
- Värdera enskilda ängs- betesmarker med utgångspunkt från deras biologiska värden.
- Rekommendera och planera rätt skötsel för att utveckla de biologiska värdena på lång sikt i ängs – och betesmarker för enskilda objekt.
- Värdera enskilda skogsbestånd utifrån Skogsstyrelsens Nyckelbiotopsmetodik.
- Rekommendera och planera rätt skötsel för att på lång sikt utveckla de biologiska värdena i skogsbestånd för enskilda objekt.
- Skriva beskrivningar av enskilda objekt med avseende på naturvärden och konsekvenser av eventuella ingrepp i objektet.
- Analysera effekter på gynnsam bevarandestatus enligt Natura 2000 av eventuella ingrepp i hela landskap.
- Presentera en utredning av miljökonsekvenser i form av en rapport som håller tillräckligt hög kvalité för att godkännas av ansvarig myndighet.
Kursinnehåll
Värdering av natur och utvärdering av inventeringsresultat för olika naturtyper. Inventeringsmetodik. Markanvändningshistorik. EU:s miljöstöd inom jordbruket. Skogscertifiering. Skötsel av olika naturtyper. Dokumentation och uppföljning av naturvårdsåtgärder. Flygbildstolkning. Upprättande av naturvärdesdelen av en miljökonsekvensbeskrivning. Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis.
Undervisnings- och arbetsformer
Kursen består av föreläsningar, exkursioner, grupparbeten och studiebesök. Tyngdpunkten ligger på grupparbeten i fält som redovisas både muntligt i fält och skriftligt. Grupparbetena består dels av kortare arbeten inom varje naturtyp, dels av ett större arbete som innefattar värdering av helheten inom ett större markområde inför en tänkt exploatering. Verklighetsanknutna problem ligger till grund för grupparbetena. Obligatorisk närvaro på alla moment på grund av kursens praktiska karaktär.
Kostnader för resor i samband med exkursioner kan förekomma.
Examination
UPG3 | Artprov | 3 hp | U, G |
UPG2 | Större grupparbete | 5 hp | U, G |
UPG1 | Grupparbeten inom naturtyperna | 4 hp | U, G |
Betygsskala
Tvågradig skala, äldre version, U, GÖvrig information
Om undervisningsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt".
- Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska.
- Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov.
- Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för fysik, kemi och biologiStudierektor eller motsvarande
Agneta JohanssonExaminator
Karl-Olof BergmanUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 144 hRekommenderad självstudietid: 176 h
Kurslitteratur
Övrigt
Bestämningslitteratur kommer att finnas tillgänglig på lab under kursen. Övrig relevant kurslitteratur söks fram via databaser av studenterna under kursens gång.
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG3 | Artprov | 3 hp | U, G |
UPG2 | Större grupparbete | 5 hp | U, G |
UPG1 | Grupparbeten inom naturtyperna | 4 hp | U, G |
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Övrigt
Bestämningslitteratur kommer att finnas tillgänglig på lab under kursen. Övrig relevant kurslitteratur söks fram via databaser av studenterna under kursens gång.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
Ekologi, formkännedom |
||
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
|
UPG3
|
Naturvårdsbiologi, artkännedom |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
|
UPG1
UPG2
|
Naturvärdesbedömningar och skötselråd |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
|
|
|||
2.3 Systemtänkande |
|
X
|
|
UPG2
|
Miljökonsekvensbedömning, avvägningar i val av alternativ |
|
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
X
|
|
|
Planering av grupparbete, kreativt tänkande vid förslag av kompensationsåtgärder |
||
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
X
|
|
UPG2
|
Redovisningar för ansvarig myndighet |
|
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
X
|
Grupparbeten om 4-5 pers |
||
3.2 Kommunikation |
|
X
|
|
UPG1
UPG2
|
Redovisning av grupparbeten |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
|
|||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
X
|
|
|
Regelverk kring miljökonsekvensbedömningar |
||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
|
|
|||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
|
|||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.