Fysiologi, cellsignalering och molekylär evolution, 9 hp

Physiology, Cell Signaling and Molecular Evolution, 9 credits

NBID76

Huvudområde

Biologi Kemisk biologi

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Jordi Altimiras

Studierektor eller motsvarande

Jordi Altimiras

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 48 h
Rekommenderad självstudietid: 192 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6KBIO Biologi, kandidatprogram 6 (VT 2023) 1 2+3 Engelska Linköping, Valla V

Huvudområde

Biologi, Kemisk biologi

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Särskild information

Kursen får ej ingå i examen samtidigt som NBID64 Molekylärfysiologi och cellsignaleringsmekanismer.

Kursen ges för

  • Kandidatprogram i biologi

Rekommenderade förkunskaper

120 hp varav 90hp i biologi inklusive kurs i Molekylärgenetik eller motsvarande.

Lärandemål

Studenten kommer att utveckla sin förståelse för hur utvalda molekyler påverkar människokroppens funktion med fokus på förhållandet mellan molekylernas struktur och intercellulära funktion. Genom att använda valda exempel ska studenten också utvärdera evolutionära förändringar i molekylär struktur och funktion med hjälp av fylogenetiska metoder.

Efter kursen kommer studenten att:

  • Identifiera de fundamentala intracellulära signalvägar i celler
  • Förstå hur celler aktiveras med membran- eller intracellulära receptorer
  • Integrera cellulära vägar till fysiologiska kontroll mekanismer
  • Tolka förändringar i molekylär struktur som en källa till evolutionär nyhet

Som konsekvens kommer studenten att förbättra sin förmåga att:

  • Hitta, kompilera och kritisk utvärdera vetenskapliga artiklar
  • Beskriva noggrant cellulära och organ procedurer på ett vetenskapligt sätt

Kursinnehåll

Kursen fokuseras runt olika molekyler eller familjer av molekylersom är relevanta för människokroppens funktioner och dess patologi. Dessa är:

  • Erytropoietin and kväveoxide som deltar i syre transporten och vaskulär reglering
  • Spänningsstyrda kaliumkanaler som deltar i neuronal och hjärtrytmrubbningar som har koppling till långt QT syndrom och plötslig död
  • Spänningsstyrda kalciumkanaler och kalciumpumpar (ryanodinreceptor och sarkoplasmisk reticulum kalcium ATPaser) som är inblandade i muskels kontraktilitet och som är kopplat till malign hypertermi
  • G-proteinkopplade receptorer, särskilt betonas beta-adrenergiska receptorer och angiotensin receptorer som deltar i kardiovaskulär reglering och vätskehomeostas
  • Transient-receptor potential kanaler (TRP) som deltar i sensorisk transmission av temperatur, smärta och mekaniska stimuli

Kursen ska också betona hur molekyler förändras och utvecklas i förhållande till genduplikation och hur dessa processer kan studeras med hjälp av fylogenomiska metoder.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen ges på engelska. Alla uppgifter, inkluderande tentamen, ska kommuniceras på engelska.

Kursen består av föreläsningar och skriftliga uppgifter. Föreläsningar baseras huvudsakligen på forskningsartiklar och reviewer. Seminarierna kräver kritisk läsning av vetenskapliga artiklar och kritisk tänkande rund biomedicinska metoder som användning av djurförsök och 3R principer. Laborativa uppgifter är kopplade till föreläsningar och kräver utvärdering av experimentella procedurer och kvantitative metoder.

Examination

TEN1Skriftlig examination2 hpU, 3, 4, 5
UPG1Seminarier3 hpU, 3, 4, 5
UPG2Laborativa demonstrationer2 hpU, 3, 4, 5
UPG3Skriftlig litteraturuppgift2 hpU, 3, 4, 5

Slutbetyget räknas fram genom viktat medelvärde där TEN1 räknas med 30%, UPG1 20%, UPG2 20% och UPG3 30%.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
  • Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Kursen är campusförlagd på den ort som anges för kurstillfället om inget annat anges under ”Undervisnings – och arbetsformer”. I en campusförlagd kurs kan dock enstaka moment på distans ingå.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution

Institutionen för fysik, kemi och biologi

Kurslitteratur

Ordinarie litteratur

Övrigt

  • Kurslitteratur plockas från vetenskapliga artiklar som är tillgänglig via universitetsbibliotek.

Kompletterande litteratur

Böcker

  • Boron, Walter F., Boulpaep, Emile L., (2016) Medical physiology Third edition. Philadelphia, PA : Elsevier, [2016]<br />©2017
    ISBN: 9781455743773, 1455743771
    Boken är en rekommendation. Föreläsningarna kommer dock inte följa boken.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
TEN1 Skriftlig examination 2 hp U, 3, 4, 5
UPG1 Seminarier 3 hp U, 3, 4, 5
UPG2 Laborativa demonstrationer 2 hp U, 3, 4, 5
UPG3 Skriftlig litteraturuppgift 2 hp U, 3, 4, 5

Slutbetyget räknas fram genom viktat medelvärde där TEN1 räknas med 30%, UPG1 20%, UPG2 20% och UPG3 30%.

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott och avanmälan på kurs

Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå (Dnr LiU-2020-02256) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2020-04501, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2021-01204 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592

Nedlagd kurs

För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se DNR LiU-2021-04782. Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Eventuell tillgodoräkning av delmoment görs av examinator.

Anmälan till tentamen

För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682. En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682.

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
  • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
  • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva

Ordinarie litteratur

Övrigt

Kurslitteratur plockas från vetenskapliga artiklar som är tillgänglig via universitetsbibliotek.

Kompletterande litteratur

Böcker

Boron, Walter F., Boulpaep, Emile L., (2016) Medical physiology Third edition. Philadelphia, PA : Elsevier, [2016]<br />©2017

ISBN: 9781455743773, 1455743771

Boken är en rekommendation. Föreläsningarna kommer dock inte följa boken.

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
X
TEN1
Kunskap inom Fysiologi och Cellbiologi
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
TEN1
Specifika frågor om vetenskapliga metoder finns också i tentamen
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
UPG1
Artikel seminarier diskuteras och djup insikt om metoder krävs. 
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
UPG2
UPG3
Laborativa metoder används, diskuteras och utvecklas vidare. Bioinformatiska metoder för protein jämförelse och fylogenetiska metoder används i samband med eget literatur arbete. 
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
X
UPG1
Diskussion av artikelseminarier från tunga vetenskapliga tidskrifter.
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
UPG2
Studenter gör om egna laborationer efter erfarenhet med metoden. 
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
X
UPG2
Laboratorier kräver data analys och djup vidare diskussion av resultat. 
2.3 Systemtänkande
X
UPG3
Förståelse av kunskap inom molekylär evolution och användning av dessa i litteratur uppgift. 
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande

                            
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande

                            
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
UPG2
Laborationer görs i grupp och kräver samarbete. 
3.2 Kommunikation
X
UPG2
Resultat av laborationer examineras muntlig I en seminariet. 
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
TEN1
UPG1
UPG2
UPG3
Kurs ges på engelska och alla kurs uppgifter görs på engelska. 
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

                            
4.4 Att konstruera produkter och system

                            
4.5 Att realisera produkter och system

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
UPG2
Laborationer kräver att studenter planera en del arbete själva även om en strukturerad ram för arbete ges. 
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
UPG2
Från resultat i Lab1 studenter kommer att göra om laboration och utvärdera egna hypoteser in andra laborationer. 
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
UPG3
Muntlig och skritflig presentation av litteratur revision. 

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.