Cellbiologisk metodik med immunbiologi, 9 hp
Cellbiological Methodology and Immunobiology, 9 credits
NVCB02
Huvudområde
BiologiUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Kajsa Holmgren PetersonStudierektor eller motsvarande
Kajsa Holmgren PetersonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 50 hRekommenderad självstudietid: 190 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6KBIO | Biologi, kandidatprogram | 6 (VT 2018) | 1 | 1+4 | Svenska | Linköping, Valla | V |
6MPRO | Protein Science, masterprogram (Intern) | 2 (VT 2018) | 1 | 1+4 | Svenska | Linköping, Valla | V |
Huvudområde
BiologiUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Protein Science, masterprogram
- Biologi, kandidatprogram
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Totalt 60 hp i biologi varav kurser i Cellbiologi, Biokemi, MikrobiologiLärandemål
Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om hur olika metoder kan användas för att studera cellers och vävnaders struktur och funktion.Dessutom ska den ge teoretiska kunskaper om begrepp och metoder inom immunbiologi och immunologiska tekniker. Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- redogöra för hur celler och vävnad bör prepareras för vidare analys
- för ett givet cellbiologiskt problem kunna välja adekvat analysmetod
- redogöra för fördelar och nackdelar med olika analysmetoder
- förklara teorin bakom vald preparationsmetod för celler/vävnad
- förklara teorin bakom vald analysmetod
- redogöra översiktligt för medfödd naturlig immunitet inklusive inflammationsprocessen
- redogöra översiktligt för adaptiv förvärvad immunitet
- redogöra för teorin bakom applikationer av viktiga immunologiska metoder
- utföra ett teoretiskt projektarbete inkluderat litteratursökning
- redovisa projektarbetet skriftligt och muntligt
- försvara sin egen framläggning samt opponera på andras arbete
Kursinnehåll
Vävnads- och cellpreparation för mikroskopi.
Biologiska markörer som används i de metoder som tas upp under kurser.
Fluorometri, cytometri och flödescytometri.
Cellodling och cellseparation.
Kemiluminescens.
Elektronmikroskopets uppbyggnad och funktion.
Fluorescensmikroskopi, kvotbildningsmikroskopi och konfokalmikroskopi: uppbyggnad och funktion.
Inflammatoriska mediatorer
Inflammatoriska celler
Inflammationsprocessen inklusive immunsystemets utvecklling och uppbyggnad
Sjukdomar och problem skapade av immunförsvaret
Immunologiska metoder och principer
Undervisnings- och arbetsformer
Föreläsningar, laborationer enligt problembaserad metodik, teoretiskt projekt, seminarier och inlämningsuppgifter.
Examination
UPG3 | Instuderinguppgifter med skriftlig och/eller muntlig redovis | 3 hp | U, G |
UPG1 | Inlämningsuppgifter | 3 hp | U, G |
LAB1 | Laboration | 3 hp | U, G |
Betygsskala
Tvågradig skala, äldre version, U, GÖvrig information
Påbyggnadskurser: Stamcellsteknik
Om undervisningsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt".
- Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska.
- Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov.
- Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för klinisk och experimentell medicinStudierektor eller motsvarande
Kajsa Holmgren PetersonExaminator
Kajsa Holmgren PetersonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 50 hRekommenderad självstudietid: 190 h
Kurslitteratur
Artiklar och kompendier För immunbiologiska delen: Janeway’s Immunobiology. 8th ed. Kenneth Murphy(2011). Garland Science (eller motsvarande).Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG3 | Instuderinguppgifter med skriftlig och/eller muntlig redovis | 3 hp | U, G |
UPG1 | Inlämningsuppgifter | 3 hp | U, G |
LAB1 | Laboration | 3 hp | U, G |
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
LAB1
UPG1
UPG3
|
Förkunskaper från tidigare kurser (Cellbiologi mm) används men byggs på |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
LAB1
UPG1
UPG3
|
Förkunskaper från fysik, bildbehandling används för dem som har dessa och byggs på med mätmetodik och metoder inom cellbiologi och immunbiologi i vid bemärkelse. |
|
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
|
LAB1
UPG1
|
Fördjupning i tekniker kring analys av celler och vävnader |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
X
|
LAB1
UPG1
|
Lösning av laborationsuppgift och enskild projektuppgift inom området. |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
X
|
|
LAB1
UPG1
UPG3
|
Laborationer med olika tekniker och teoretisk fördjupning inom andra. |
|
2.3 Systemtänkande |
|
|
|
|||
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
X
|
X
|
LAB1
UPG1
UPG3
|
Litteratursökning, kritisk granskning av litteratur och andra studenters arbeten. |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
X
|
X
|
LAB1
UPG1
UPG3
|
Val av metoder för att lösa visst problem. |
|
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
X
|
LAB1
UPG1
|
Presentera i grupp, rapportskrivning i grupp |
|
3.2 Kommunikation |
|
X
|
X
|
LAB1
UPG1
UPG3
|
Muntlig presentation (grupp), skriftlig laborationsrapport (grupp), projektrapport (individuellt), opponering (skriftligt; individuellt), inlämningsuppgifter (parvis eller individuellt), diskussion vid presentationer. |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
|
|||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
|
|
|||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
|
|
|||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
|
|||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
X
|
X
|
UPG1
|
Individuellt, teoretiskt projekt där visst biologiskt/medicinsk problem ska lösas med hjälp av till viss del givna metoder. |
|
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
UPG1
|
Individuellt projekt där visst biologiskt/medicinsk problem ska lösas med hjälp av till viss del givna metoder. |
|
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
X
|
X
|
UPG1
|
Rapportskrivning och muntlig redovisning av eget teoretiskt projekt. |
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.