Introduktionskurs CAD, 6 hp
Introduction Course, CAD, 6 credits
TCM007
Huvudområde
Möbelkonservering Möbelsnickeri Möbeldesign MöbeltapetseringUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Frida Erson LundströmStudierektor eller motsvarande
Alessandra Di PisaUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 112 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6KMOD | Möbeldesign - Malmstens, kandidatprogram | 3 (HT 2020) | 1 | - | Svenska | Stockholm, Lidingö | O |
6KMOS | Möbelsnickeri - Malmstens, kandidatprogram | 3 (HT 2020) | 1 | - | Svenska | Stockholm, Lidingö | O |
6KMOT | Möbeltapetsering - Malmstens, kandidatprogram | 3 (HT 2020) | 1 | - | Svenska | Stockholm, Lidingö | O |
Huvudområde
Möbelkonservering, Möbelsnickeri, Möbeldesign, MöbeltapetseringUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Kandidatprogram i möbeldesign
- Kandidatprogram i möbelsnickeri
- Kandidatprogram i möbeltapetsering
Rekommenderade förkunskaper
Särskild behörighetLärandemål
Att ge studenten insikt i möjligheterna med digital ritteknik i 3d miljö och grundkurs i CAD programmet SolidWorks med tyngdpunkt på programmets användningsområde som ett design- och konstruktionsverktyg.
Efter genomgången kurs skall studerande kunna:
- programmet SolidWorks grunder
- genomföra arbete i 3d programmet SolidWorks
Efter genomgången kurs skall den studerande fått insikter om:
- digital ritteknik genom SolidWorks
Kursinnehåll
Grundläggande funktionsgenomgångar samt praktiska tillämpningsövningar i SolidWorks och PhotoWorks. Projektarbete. Projektseminarium.
Undervisnings- och arbetsformer
Lektioner, handledning.
Examination
UPG1 | Inlämningsuppgifter | 6 hp | U, 3, 4, 5 |
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Institution
Institutionen för ekonomisk och industriell utvecklingStudierektor eller motsvarande
Alessandra Di PisaExaminator
Frida Erson LundströmUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 112 h
Kurslitteratur
Kompendium.Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG1 | Inlämningsuppgifter | 6 hp | U, 3, 4, 5 |
Kursplan
För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus.
Riktlinjer rörande examination och examinator
Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer.
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
Matematiska begrepp (t.ex. parallel, cocentric, colinear, tangent etc.) från tidigare studer, exempelvis från gymnasiematematik. |
||
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
X
|
|
X
|
3d modelering i SolidWorks. |
||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
X
|
|
|
Under kursintroduktion och under kursens gång diskuteras det vad är "cutting edge" tekniker och verktyg, samt hur själva digitala 3D modelleringen utvecklas med tiden. |
||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
X
|
X
|
X
|
UPG1
|
Uppmätning av befintliga möbler, lösning av form och gestaltningsfrågor innebär analys av geometri grund i avancerade organiska former, konstruktion och hur skulle man kunna modellera detta i 3D. Det poängteras att för snabbare utveckling och djupare förståelse måste man lägga ned tid på egen hand och jobba med t.ex. tutorials, för att hitta svar på frågor som dyker upp. |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
X
|
X
|
X
|
UPG1
|
Experimenterande och undersökande arbetssätt och kunskapsbildning är en del av både individuellt och grupparbete under kursen. Oftast finns det flera lösningar på att modellera en och samma geometri i SolidWorks och detta innebär att studenten måste ta ett beslut om att börja någonstans och sedan lägga pusslet. |
|
2.3 Systemtänkande |
X
|
|
X
|
|||
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
X
|
X
|
X
|
UPG1
|
Ett PM om autodidaktiska studier delas ut i början av kursen. Det poängteras att för snabbare utveckling och djupare förståelse måste man lägga ned tid på egen hand och jobba med t.ex. tutorials, för att hitta svar på frågor som dyker upp. Att hålla sig i a jour, uppdatera sina kunskaper och ha en vana för omvärldsbevakning inom området. Kunskaper om ett 3D program kan överföras till en annan (men en liten tröskel så klart). Examination är en s.k. "open book examination" vilket innebär att studenterna har tillgång till all information på Internet och sina anteckningar. |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
X
|
X
|
X
|
UPG1
|
Att ta ansvar i sin del i ett större projekt eller team-arbete: t.ex. DE formge en soffa eller fåtölj och samarbeta/kommunicera med andra yrkeskategorier för att utveckla produkten och göra det industriellt genomförbar. t.ex. SN ge förslag på konstruktioner, sammansättingar osv. t.ex. TA kollar att det går bygga de mjuka delarna i den formen som designer har föreslagit och snickare har utvecklat eller omarbetat. Studenten förväntas att ta vara på sitt eget lärande, samla material för portfolio och göra ett sammanställningsdokument på kursen. Det pratas kort om hur ska man presentera sitt arbete på ett professionellt sätt i yrkeslivet (karriär fråga). |
|
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
X
|
|
X
|
UPG1
|
Grupparbete som innebär att lösa ett problem eller modellera en befintlig möbel utifrån detta underlag, som man hittar på Internet. Analys och jämförelse av alternativa lösningar. Under examination är det tillåtet och rekommenderat att jobba i mindre grupper för att samla in måtten på den stolen, som ska modelleras individuellt. |
|
3.2 Kommunikation |
X
|
X
|
|
UPG1
|
Det finns en konvention av linjetyper för en tekniks möbelritning och detta måste studenterna behärska. Se också punkt. 2.5 |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
X
|
|
X
|
Vissa begrepp använder vi på engelska för att inte skapa förvirring och förhålla sig till SolidWorks språk. Tutorials som vi tittar på YouTube är oftast på engelska. Svar till olika frågor och problemlösningar. som man hittar på olika bloggar eller trådar, är likaså oftast på engelska. |
||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
|
|
|||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
X
|
|
X
|
Det pratas om en logik i hur man modellerar/bygger en möbel/produkt i 3D program på ett sätt, så att det går ändra parametrar senare för att finjustera utseendet och dimensionering utan att behöva göra om hela processen. Parametrisk design av en grundskiss för stolsmodellering. Studenten förväntas att identifiera den mest naturliga och logiska stället att modellera en möbel (finns flera sätt). |
||
4.4 Att konstruera produkter och system |
X
|
|
X
|
Konstruera och modellera både mindre och mer avancerade möbler. Slutrendering av en produkt som är verklighetstrogen kan ses i princip som en "avbildning" av en färdig realiserad produkt. |
||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
X
|
|
|
Vi har under föra år pratat om att det är väldigt svårt att modellera t.ex. djuphäftning just i SolidWorks. T.ex. Maya 3D är betydligt bättre tillämpad för plastiska manipulationer av en modell och t.ex. just djuphäftning av stoppade möbler. Frågan väcks med syfte och förhoppning att någon av studenterna vill lösa detta i framtiden. |
||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.