Kunskapsproduktion, 6 hp
Learning Creation, 6 credits
TCM041
Huvudområde
Inget huvudområdeUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Alessandra Di PisaStudierektor eller motsvarande
Alessandra Di PisaUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 112 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6KMOD | Möbeldesign - Malmstens, kandidatprogram | 4 (VT 2021) | 1 | - | Svenska | Stockholm, Lidingö | O |
6KMOS | Möbelsnickeri - Malmstens, kandidatprogram | 4 (VT 2021) | 1 | - | Svenska | Stockholm, Lidingö | O |
6KMOT | Möbeltapetsering - Malmstens, kandidatprogram | 4 (VT 2021) | 1 | - | Svenska | Stockholm, Lidingö | O |
Huvudområde
Inget huvudområdeUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Kandidatprogram i möbeldesign
- Kandidatprogram i möbelsnickeri
- Kandidatprogram i möbeltapetsering
Lärandemål
Kursen syftar till diskussion, reflektion och insikter kring såväl vetenskapliga, praktiska som konstnärliga kunskapsområden. Fokus ligger på ”kunskapsproduktion”, dvs. metoder för att ta fram och kommunicera ”ny kunskap”. Med kunskapsproduktion avses i denna kurs såväl forskning som andra sätt att skapa kunskap. Det finns olika typer av kunskap. I vetenskapligt arbete eftersträvas objektivitet, medan man i skapande verksamheter ofta förväntas generera subjektiva värden. Forskning karaktäriseras av att det är en kollektiv verksamhet där varje insats är ett bidrag i en oavslutad kedja av kunskapsbyggande. Kunskapsproduktion kan vara baserad på forskningsinsatser, men begreppet innefattar också andra sätt att ta fram ny kunskap. Nyckelord i detta sammanhang är ”tyst kunskap”, ”intuition” eller ”handlingsburen kunskap”. Här antyds att värdefull kunskap redan finns i praktiken – utan att vara artikulerad.
Efter genomfört kursmoment ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- Identifiera och redogöra för centrala frågeställningar som berör kunskapsproduktion som tex: Vad är forsknings- och utvecklingsarbete inom fält som konst, design, hantverk, teknik och vetenskap? Vad är tyst kunskap?
- Identifiera hur historiska kulturella normer har påverkat hantverk- och designutvecklingen, samt hur framtida behov lägger grund för vidare utveckling inom design och hantverk
Färdigheter och förmågor
- Tillämpa olika metoder för att skapa kunskap och använda dessa för att reflektera, diskutera och redogöra för sitt eget arbete
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Diskutera, beskriva och argumentera för kvalitativa egenskaper hos, och nytta med, eget arbete i förhållande till olika intressenter som t.ex. en tänkt beställare, professionen, den enskilda människan, samhället, näringslivet och utbildning
Kursinnehåll
Teknik- och möbelforskningshistoria, drivkrafter förr och nu, framtidens utmaningar. Olika metoder för att skapa kunskap. Produktupplevelser, beskrivningar och värden. Vetenskapsteori, hypotesprövning, experiment och förklaringar. Konstnärlig forskning och utvecklingsarbete. Kreativitet. Genusfrågor och hållbarhetsaspekter. Video- och textproduktion.
Undervisnings- och arbetsformer
Föreläsningar, seminarier och studiebesök.
Examination
UPG3 | Seminarium | 1 hp | U, G |
UPG4 | Inlämningsuppgift | 1 hp | U, G |
UPG5 | Inlämningsuppgift | 4 hp | U, G |
Betygsskala
Tvågradig skala, U, GInstitution
Institutionen för ekonomisk och industriell utvecklingStudierektor eller motsvarande
Alessandra Di PisaExaminator
Alessandra Di PisaUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 112 h
Kurslitteratur
Webbsidor
- Peter Ullmark, Vad är det för speciellt med designforskning? http://www.designfakulteten.kth.se/sites/default/files/peter_ullmark2004.pdf
- Skolverket, Vad är kunskap http://www.skolverket.se/publikationer?id=1840
Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap?: en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk
Övrigt
Almevik, Gunnar & Höglund, Sara & Winbladh, Anna (red). Hantverkare emellan. Perspektiv på hantverkens kunskapskultur av Gunnar Almevik sid 7-27 i antologin Hantverkare emellan. Göteborg: Craftlab (2014)
Bornemark, Jonna & Svenaues, Jonna (red). Tyst kunskap: ett mångtydigt begrepp av Henrik Bolin sid 55-84, i antologin Vad är praktisk kunskap. Södertörns högskola, Studies in Practical knowledge I. (Läs även andra intressanta artiklar i denna antologi)
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG3 | Seminarium | 1 hp | U, G |
UPG4 | Inlämningsuppgift | 1 hp | U, G |
UPG5 | Inlämningsuppgift | 4 hp | U, G |
Kursplan
För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus.
Riktlinjer rörande examination och examinator
Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2019-00920, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2017-03931 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer.
Examination
Principer för tentamina
Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Omprov övriga examinerande moment
För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Anmälan till tentamen
Fram till 31 januari 2021 gäller enligt tidigare riktlinjer: För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Från 1 februari 2021 gäller nya riktlinjer för anmälan till skriftliga salsskrivningar inklusive digitala tentamina i sal, Dnr LiU-2020-02033 (se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.
Betyg och examinationsformer
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas.
- Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment och modulkoder
Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet.
- Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Allmänt gäller att:
- Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
- Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
- För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.
För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Rapportering av examinationsresultat
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Webbsidor
Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap?: en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk
Övrigt
Almevik, Gunnar & Höglund, Sara & Winbladh, Anna (red). Hantverkare emellan. Perspektiv på hantverkens kunskapskultur av Gunnar Almevik sid 7-27 i antologin Hantverkare emellan. Göteborg: Craftlab (2014)
Bornemark, Jonna & Svenaues, Jonna (red). Tyst kunskap: ett mångtydigt begrepp av Henrik Bolin sid 55-84, i antologin Vad är praktisk kunskap. Södertörns högskola, Studies in Practical knowledge I. (Läs även andra intressanta artiklar i denna antologi)
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
X
|
X
|
X
|
UPG3
UPG4
UPG5
|
Introduktion, undervisning och examination av olika förhållningssätt till begreppet kunskap |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
X
|
X
|
X
|
UPG3
UPG5
|
Kursen genomsyras av ett analytiskt förhållningssätt och ett problematiserande av begreppet kunskap, detta introduceras, undervisas i och examineras. |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
X
|
X
|
X
|
UPG3
UPG5
|
Introduktion, undervisning i och examination av kunskapsbegreppet genom litteraturstudier |
|
2.3 Systemtänkande |
|
|
|
|||
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
X
|
X
|
X
|
UPG3
UPG4
UPG5
|
Genom introduktion, undervisning och examination implementeras ett metakognitivt perspektiv på kunskap |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
X
|
|
|
Introduktion av genusfrågor och av de hierarkier som |
||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
|
|||
3.2 Kommunikation |
|
|
|
|||
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
|
|||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
|
|
|||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
|
|
|||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
|
|||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.